12 anledningar till varför vi måste lämna EU

Sedan Sverige blev medlem i EU den 1 januari 1995 har det allra mesta blivit sämre. Så gott som alla nej-sidans farhågor har besannats medan ja-sidans löften om guld och gröna skogar visade sig falska.

Här är tolv anledningar till varför ett svexit är nödvändigt. 

Arbetslösheten

Att lämna EU är nödvändigt för att bryta den permanentade massarbetslösheten. 1990 var arbetslösheten i Sverige 1,7 procent. Sedan EU-inträdet 1995 och fram till och med 2018 är den officiella genomsnittliga arbetslösheten i Sverige istället 6,9 procent, nära EU:s genomsnitt.

Medlemsavgiften

Miljarder och åter miljarder skickas varje år till Bryssel för att göda EU-byråkrater istället för att användas till vård, skola och annan välfärd i Sverige.

I budgetpropositionen för 2020 är medlemsavgiften till EU beräknad till 42 miljarder kronor, och nettoflödet till EU (efter främst jordbruksbidrag som kommer tillbaka till Sverige) till 28 miljarder. Sedan EU-inträdet 1995 uppgår Sveriges totala nettoflöde till unionen till 411 miljarder kronor.

Arbetsvillkoren

Sedan EU-inträdet har arbetarna i Sverige påtvingats den ”flexibilitet” som EG-kommissionen förespråkade i sin vitbok om den inre marknaden 1985.

Sverige ligger numera till och med något över EU-snittet vad gäller visstidsanställningar. 14 procent av alla svenska anställningar var tidsbegränsade 2018, att jämföra med 13,2 procent i hela EU. För arbetare och framför allt kvinnor är siffrorna klart högre. 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i arbetaryrken i Sverige hade en tidsbegränsad anställning 2018.

De ständiga upphandlingarna och långa kedjor av underleverantörer har också lett till att säkerheten på inte minst byggarbetsplatser sätts på undantag, vilket resulterar i att en arbetare dör på jobbet i Sverige varje vecka.

Nato

EU har ett mycket nära samarbete med krigsalliansen Nato. En huvudanledning till att planerna på Europeiska försvarsgemenskapen sprack 1954, var just att Nato redan bildats fem år tidigare. 

Av EU:s 28 medlemsländer är det bara Cypern som inte är medlem i varken Nato eller Natoprojektet Partnerskap för fred.

Bostadsbristen

De kommunala bostadsbolagen i Sverige måste numera enligt lag bedriva sin verksamhet i syfte att gå med vinst, istället för att tillgodose behovet av billiga hyreslägenheter.

Den så kallade Odellagen från 2011 kom till efter att de privata fastighetsägarna gjort en anmälan till EU om snedvriden konkurrens. Den svenska överheten, som alltid vill vara bäst i klassen, ändrade lagen redan innan EU-domstolen hunnit behandla ärendet.

Välfärden

EU:s konkurrensregler kräver att det ska vara öppet för flera leverantörer att lämna anbud när myndigheter köper varor och tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem i vården (LOV) är baserade på EU-direktiv och leder till att våra skattepengar går till riskkapitalister i välfärdssektorn samtidigt som de dränerar staten och kommunerna på pengar.

Utrikespolitiken

EU har sedan Lissabonfördraget som började gälla 2009 en samordnad försvars- och utrikespolitik. Det understryks i regeringens utrikespolitiska deklaration för 2019, där EU-medlemskapet och ökat samarbete med Nato lyfts fram som grundpelare i Sveriges utrikespolitik. För en självständig utrikespolitik är det nödvändigt att Sverige lämnar EU.

Lönedumpningen

EU:s fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor har som syfte att tvinga arbetskraften att flytta dit jobben finns, att pressa ner lönerna och villkoren för alla arbetare och att försvåra fackliga stridsåtgärder.

2007 dömde EU-domstolen Byggnads och Elektrikerna till skadestånd på en halv miljon till den lettiska byggfirman Laval un partneri, som de båda fackförbunden satt i blockad eftersom företaget vägrade skriva på svenskt kollektivavtal.

Idag får facket enligt EU:s utstationeringsdirektiv bara kräva att utländska arbetares löner motsvarar minimilönen i svenska centrala kollektivavtal. Det är alltså olagligt för facken att kräva lika lön för lika arbete.

Drogerna

Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter till Sverige har ökat lavinartat sedan EU-inträdet. Trots att Tullverket idag har omkring tusen färre anställda än 1994 gör verket både fler och större beslag per år.

Maten

Genom EU har en mängd tillsatsämnen som var förbjudna i Sverige åter blivit tillåtna. Den tidigare principen om att det som inte kunde bevisas ofarligt var förbjudet har förbytts i EU-principen att det som inte bevisats farligt ska vara tillåtet. 

Tiggeriet

Den fria rörligheten i EU innebär att de sociala framsteg som uppnåtts i några länder pressas ner mot ett gemensamt minimum. Lösningen på rumänska romers fattigdom och utsatthet kan aldrig vara att de ska komma till Sverige och tigga. 

Demokratin

EU:s lagar är överordnade Sveriges lagar och Sveriges grundlag har fått skrivas om flera gånger på grund av EU-medlemskapet. Inför EU-inträdet fick grundlagen skrivas om så att det blev möjligt för riksdagen att överlämna beslutandemakt till dåvarande EG. 

För att återfå det nationella självbestämmandet måste Sverige lämna EU.