Bitcoin och kapitalismen

Kryptovalutan bitcoin introducerades 2009 och skapade förhoppningar av olika slag.

Bitcoin saknar ju statlig reglering och hanteras av enskilda, individer och företag. Det är detta som givit upphov till olika drömmar.

Det finns så kallade libertarianer (”frihetliga”), som hoppas att äntligen få en kapitalism helt fri från all statlig inblandning: en ren kapitalistisk marknadsekonomi.

Sedan finns det sådana som ser bitcoin som något som kommer att göra slut på kapitalismen.

Ingen av dem kommer att få rätt.

Som betalningsmedel har bitcoin redan överlevt sig själv. Från ett värde på ca 5000 dollar steg den snabbt till ca 20.000 dollar, för att kort därefter falla med hälften. Den kan knappast ens kallas valuta och långt mindre ett pålitligt betalningsmedel.

Bitcoin är i dag ett spekulationsobjekt.

Alla kapitalistiska stater vill kunna påverka konjunkturen med hjälp av penningpolitik: penningmängd och räntor. I dag vilar det kapitalistiska systemet på ett moras av framför allt statliga skulder. Om bitcoin skulle hota staternas möjlighet att föra en ekonomisk politik, det vill säga hålla kapitalismen under armarna, kommer den omedelbart att förbjudas.

Redan 2015 förbjöds bitcoin helt eller delvis i ett femtontal stater, däribland Kina, Indien, Ryssland och Island. Och i USA är diskussionen het.