Fullbordad statskupp i Bolivia

Bolivias president Evo Morales avgick igår kväll efter att de väpnade styrkornas överbefälhavare Williams Kaliman ”uppmanat” Evo Morales att lämna sin post. 

Evo Morales avskedstal, som han direktsände på Facebook, blev kulmen på den välplanerade statskupp som inleddes den 21 oktober, dagen efter presidentvalet som Morales vann.

I helgen har våldet trappats upp, och delar av polisen har anslutit till protesterna mot regeringen. 

Ministrar, guvernörer och borgmästare har utsatts för hård press av högern som krävt Evo Morales avgång, och flera har fått sina hem plundrade och nerbrända av väpnade grupper. I sitt tal sa Evo Morales, som under de tre veckornas upptrappning vägrat kommendera ut militären på gatorna,  att han avgår ”för att mina systrar och bröder inte ska utsättas för mer våld”.

Evo Morales vädjade också till oppositionskandidaten Carlos Mesa och ordföranden i Santa Cruz ”civilkommitté”, Fernando Camacho, att få slut på våldet och förföljelsen nu när de nått sitt mål.

En stundtals märkbart skakad Evo Morales berättade om hur guvernörer och borgmästare avgått bara för att rädda sina familjer. Avgå och överge Evo så låter vi din familj vara ifred, har varit budskapet från de våldsamma regeringsmotståndarna som visat upp filmer på kidnappade familjemedlemmar.

På Twitter uppmanade Morales också Mesa och Camacho att ”inte fortsätta förfölja, kidnappa och misshandla mina ministrar, fackföreningsledare och deras familjemedlemmar”. Samtidigt var Evo Morales tydlig i sitt tal med att kampen för social rättvisa fortsätter och att han inte tänker lämna landet.

De senaste dygnens händelser visar att det aldrig varit något annat än statskupp på agendan för de krafter som nu avsatt den valde presidenten. När Evo Morales vann presidentvalet den 20 oktober redan i första omgången anklagade oppositionskandidaten Carlos Mesa valmyndigheten för valfusk och USA vägrade erkänna valresultatet.

Bolivias regering har därefter välkomnat en rösträkning utförd av den USA-styrda mellanstatliga organisationen OAS (Organization of American States), som i sin preliminära rapport igår söndag pekade på möjligt valfusk och uppmanade till nyval. 

För att få lugn i landet gick Evo Morales omgående med på att utlysa nyval, och dessutom låta byta ut samtliga ledamöter i valmyndigheten. Men oppositionen vägrade gå med på ett nyval, precis som de vägrat medverka i den dialog för fred som Morales bjudit in till. 

Demonstranter har också redan sedan dagen efter valet satt fyr på vallokaler, vilket knappast tyder på att de velat ha en omräkning av rösterna. När den högsta militära ledningen, i ett mörkt eko av tidigare militärkupper i Latinamerikas historia, så förenade sig med kravet på presidentens avgång var kuppen ett faktum.

Statskuppen har fördömts internationellt från flera håll, däribland av Argentinas nyvalde president Alberto Fernandez och vicepresident Cristina Kirchner, Venezuelas president Nicolas Maduro, Kubas president Miguel Diaz-Canel och Brasiliens nyligen frigivne expresident Lula da Silva. I Europa har Pablo Iglesias från spanska Podemos och brittiska Labours ledare Jeremy Corbyn fördömt kuppen.

Med Evo Morales som president har det fattiga Bolivia mer än halverat den extrema fattigdomen, från 38 till 15 procent mellan 2006 och 2017, och sänkt fattigdomen från 60 till 35 procent under samma tidsperiod. Men styret, som för första gången i landets historia inkluderat den stora andelen av befolkningen i Bolivia med indianskt ursprung, har inte uppskattats av alla. 

De brokiga grupper som förenats i hatet mot presidenten inkluderar kapitalister och överklass, som i motsats till regeringens nationaliseringspolitik velat fortsätta sälja ut Bolivias naturtillgångar till utländskt kapital, men också evangeliska kyrkor har blivit fiender till regeringen.

Högerextrema element i de senaste veckornas protester har attackerat ursprungsbefolkning och kvinnor. I Cochabamba blev borgmästaren Patricia Arce förra helgen kidnappad, dränkt i rödfärg och tvingad att paradera gatan fram tillsammans med maskerade demonstranter som även satte fyr på stadshuset.

Evo Morales adresserade de rasistiska och misogyna inslagen i protesterna i sitt tal på söndagskvällen, likaså dess religiösa uppbackare.

”Min synd är att vara fackföreningsledare, att vara indian. Min synd är att vara cocaodlare, som en del grupper försökt fördöma. Jag förstår inte hur man kan använda bibeln för att misshandla familjen. Jag kan inte förstå hur en del grupper använder bönen för diskriminering. Jag kan inte förstå hur en del ber för att skapa hat mot de svagaste”, sa Evo Morales.

Samtidigt gick Fernando Camacho, kuppledaren som inte fått en enda röst i något val, in i det gamla presidentpalatset i La Paz, knäböjde och la ner en boliviansk flagga och en bibel på golvet.

Men trots det stora bakslag för de progressiva krafterna i världen som kuppen i Bolivia tveklöst är, avslutade Evo Morales sitt tal med en uppmaning.

”Jag vill att hela världen och det bolivianska folket, framför allt på landsbygden och arbetarna, lyssnar. Det kapitalistiska systemet är inte en lösning för mänskligheten. Den värsta fienden till mänskligheten är imperialismen […] Nu har vi en ny erfarenhet i Bolivia […] Men livet tar inte slut här. Kampen fortsätter.”