Irland röstar om abortförbud: ”Gräsrotsrörelsen tvingade fram folkomröstningen”
– Hundratusental kvinnor har tvingats ut ur landet på grund av förbudet mot abort i Irland. Det är dags att ändra på det nu, säger Éilis Ryan, medlem i irländska Workers' Party som kampanjar för rätten till abort. Proletären besöker Irland som på fredag 25 maj röstar om att avskaffa det åttonde tillägget i grundlagen som gör abort förbjudet.
Republiken Irland har en av världens striktaste lagar mot abort. Nu står landet inför en möjlig förändring av abortlagen i och med en folkomröstning den 25 maj.
Abortfrågan splittrar landet. På lyktstolpar längs med Dublins gator sitter plakat med bilder av foster och texten ”En licens att döda?” men också plakat om att ”Ibland behöver en privat fråga offentligt stöd” – och röda plakat med texten ”Skydda kvinnors liv” och en uppmaning om att rösta ja till att upphäva det så kallade åttonde tillägget i grundlagen.
Det sistnämnda plakatet tillhör det kommunistiska Worker’s Party of Ireland. Proletären träffar dem för att diskutera abortfrågan och den stundande folkomröstningen.
– Idag kan kvinnor inte göra abort i Irland, oavsett om de inte kan eller vill behålla barnet. Abort är förbjudet även när en kvinna blivit gravid till följd av våldtäkt eller incest. Detsamma gäller vid risk för kvinnans hälsa eller om fostret inte är livsdugligt, säger Éilis Ryan, medlem i Workers’ Party och ledamot i norra Dublins stadsfullmäktige.
Hon förklarar att en katolsk, ultrakonservativ, grupp år 1983, startade en kampanj för att förhindra att abort skulle bli lagligt på Irland. För att genomföra det var landets konstitutionen tvungen att ändras. I en folkomröstning röstade en majoritet av irländarna för det åttonde tillägget i grundlagen, vilket likställer den gravida kvinnan och det ofödda barnets liv och därmed i praktiken gör abort olagligt på Irland.
– Workers’ Party var då det enda partiet som kampanjade emot och vars ledamöter i parlamentet röstade nej, säger Éilis Ryan.
Att bryta mot lagen straffas med upp till 14 års fängelse. Hälso- och sjukvårdspersonal hindras från att ge fullständig information om möjligheter till abort utomlands då främjande eller förespråkande av abort, även det ett brott, straffas med böter på 4000 euro. År 2013 blev abort dock tillåtet i undantagsfall, om kvinnan riskerar att dö.
– Att abort är olagligt ändrar inte det faktum att de genomförs ändå. I snitt åker tolv kvinnor per dag till England för att göra abort. Sedan år 1983 har 170.000 kvinnor gjort abort, antingen i ett annat land eller genom att de har tagit illegalt importerade piller hemma.
Resorna innebär hälsorisker för kvinnorna, men det är också en klassfråga vilka som har råd att åka. Under de senaste åren har protesterna, i ett fortfarande mycket konservativt Irland med stort tabu kring abort, mot den restriktiva abortlagen ökat. En stark gräsrotsrörelse som inte accepterar kvinnoförtrycket har vuxit fram.
– Regeringen har till slut tvingats gå med på en folkomröstning huruvida det åttonde tillägget ska upphävas eller inte. Om irländarna säger ja får parlamentet utforma en ny lagstiftning.
En parlamentskommitté som utrett frågan rekommenderar avkriminalisering och fri abort upp till vecka 12, vid livshotande fosterskador eller då graviditeten är en risk för den gravidas liv eller hälsa, dock inte om fostret anses livsdugligt. En undersökning av Irish Times/MRBI från tidigare i år visar att 56 procent stödjer regeringens förslag till lagstiftning, 29 procent tänker rösta nej och 15 procent är osäkra.
– Partiledarna för alla partier i landet har tagit ställning för ett ja. Det inkluderar ledare för partier som är långt åt höger. På nej-sidan finns främst enskilda politiker och kyrkogrupper.
Workers’ Party både deltar i bredare samarbeten och driver en egen ja-kampanj. Kampanjen är nu på sluttampen. De sista plakaten är uppsatta och alla dörrknackningar snart gjorda.
– Hundratusental kvinnor har tvingats ut ur landet på grund av förbudet mot abort i Irland. Det är dags att ändra på det nu, säger Éilis Ryan.