Här bor Göteborgs politikerelit – du kommer inte bli förvånad
Ingen av Göteborgs välavlönade kommunalråd bor i något av områdena Angered, Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen eller Tynnered/Västra Frölunda. Däremot bor mer än vart fjärde kommunalråd i rikemansnästet Hovås.
Ingen av Göteborgs 18 välavlönade kommunalråd bor i något av områdena Angered, Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen eller Tynnered/Västra Frölunda. Däremot bor fem stycken, alltså mer än var fjärde, i rikemansnästet Hovås. Detta visar en granskning som GT gjort.
Överlag bor merparten av kommunalråden i trygga, välbärgade områden – till exempel Askim, Eriksberg, Linnéstaden, Älvsborg och Örgryte. Områden med högre medelinkomst, färre arbetslösa, färre hyresrätter och mindre andel utrikes födda.
Enligt Göteborgsbladet 2020 är medelinkomsten i Hovås 570.000 kronor om året, betydligt mer än genomsnittet i staden, som ligger på 318.400 kronor. Arbetslösheten låg förra året på 2,3 procent, jämfört med Göteborgs 5,8 procent. Andelen bostäder inom allmännyttan är noll procent, i hela Göteborg är den 26,2 procent och andelen födda utomlands eller med två utrikes födda föräldrar är 18,1 procent, jämfört med Göteborgs 37 procent.
Man kan också jämföra med Angered i nordöstra Göteborg, en stadsdel som lider av nedskärningar och på senare tid skakats av gängkrig. Där är medelinkomsten 228.000 kronor, arbetslösheten 12,5 procent, andelen bostäder inom allmännyttan 54,9 procent och andelen födda utomlands eller med två utrikes födda föräldrar 76,2 procent.
Förra året skrev kommunalråden upp sina arvoden med 2,77 procent. De får nu omkring 67.000 kronor i månaden. Kommunstyrelsens ordförande, Axel Josefson (M), får omkring 87.000 kronor.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de enda i kommunfullmäktige som är för en sänkning av dessa arvoden. De vill att kommunalråden ”bara” ska tjäna 45.000 kronor i månaden.
Klicka här för att se hela bilden om du använder en mobil webbläsare.
Till skillnad från ledamötena i kommunfullmäktige utses kommunstyrelsen efter valet av partierna själva. Då lyfts ofta socialt – och ekonomiskt – resursstarka personer fram.
– Ofta brukar representativiteten vara som bäst i kommunfullmäktige. Men ju högre upp man kommer i hierarkin, ju mer träder ofta de diskriminerande faktorerna in, det som värderas när man väljer ut sina ledare. Eliten är starkare i toppen, säger David Karlsson, professor Förvaltningshögskolan i Göteborg, till GT.
– Var man bor är en spegel av hur rik man är, vilken ekonomisk ställning man har. Inte minst i en segregerad stad är det så.
Toppolitikerna själva har däremot helt andra förklaringar.
– Jag tror det är en ren slump faktiskt, säger Hampus Magnusson (M), Hovås.
– Jag har ingen annan förklaring än slumpen att flera bor just där, säger Henrik Munck (Demokraterna), även han Hovåsbo.