Kommunisterna ville sänka politikerlönerna - röstades ned av sossar och moderater
Ludvika kommun har idag två kommunalråd som tillsammans tjänar över 123.000 kronor i månaden. ”Att vara politiker ska vara en samhällstjänst och inte ge förmåner som vanligt folk inte har”, säger Jorge Nuñez (K).
Ända sedan Kommunistiska Partiet tog plats i Ludvika kommunfullmäktige har de drivit frågan om sänkta politikerlöner. Inför budgeten 2021 lade Jorge Nuñez (K) också fram ett förslag om att begränsa antalet avlönade kommunalråd. Men majoriteten i fullmäktige (S, M, L och KD) röstade ned förslaget.
– Det är inte rimligt att en liten kommun som Ludvika har två anställda kommunalråd, säger Jorge Nuñez. Det räcker gott och väl med ett. Kommunstyrelsens ordförande tjänar i dagsläget 64.982 kronor och vice ordförande 58.140 kronor i månaden. Ludvika skulle kunna göra något annat för pengarna.
I dagsläget baserar Ludvikas politiker sin lön på vad en riksdagsledamot tjänar. Sedan 1994 har riksdagslönerna ökat med 158 procent och ligger idag på 68.400 kr i månaden. Under samma period har snittlönen för en kommunalanställd bara ökat med 116 procent.
Denna skillnad ville Kommunistiska Partiet sätta stopp för. Om än bara i Ludvika kommun. Den första motionen som partiet skickade in efter valet 2018 handlade just om att sänka politikerlönerna i kommunen.
”Att (politiker lever) under just så skilda materiella förutsättningar skapar vitt skilda intressen vad gäller samhällets och demokratins utveckling […] Ambitionen måste vara att lönerna för förtroendeuppdrag inte ska överstiga en genomsnittlig arbetarlön”, skrev Kommunisterna i sin motion.
S, M, L och KD röstade ned förslaget och motiverade det med att arvodesutskottet (bestående av ytterligare tre politiker från S och M) inte såg det nödvändigt att göra en förändring i ”beräkningsgrunden”. En ”översyn” hade nämligen redan gjorts senaste gången politikerna i Ludvika höjde sina löner.
– Det är larvigt att gömma sig bakom riksdagslönerna. De tjänar ju också för mycket. Att vara politiker ska vara en samhällstjänst och inte ge förmåner som vanligt folk inte har, avslutar Jorge Nuñez.