Kris på brittiska sjukhus – då höjer politikerna sina egna löner

Brittisk sjukvårdspersonal rasar mot den lönehöjning som ledamöterna i parlamentet fått. Höjningen har beviljats av den organisation, Independent Parliamentary Standards Authority (IPSA), som bestämmer ledamöternas löner.

Enligt sajten payscale.com är genomsnittslönen för en legitimerad brittisk sjuksköterska 24.861 pund (307.700 kronor) om året, medan en undersköterska snittar 17.500 pund (216.600 kronor). En parlamentsledamot tjänar 79.648 pund (985.600 kr) och har ovanpå det ett traktamente på 28.270 pund (349.800 kronor).

Höjningen av politikerlönerna kommer samtidigt som Storbritannien står inför den värsta sjukvårdsutmaningen sedan andra världskriget. Den statliga sjukvården National Health Service (NHS) går på knäna.

Brittisk press och sociala medier svämmar över av kritik mot löneökningen, och särskilt hårt ansatt är sjukvårdsministern Matt Hancock och högerregeringen som länge rustat ner NHS. När Hancock häromdagen uppmanade sjukvårdspersonalen att inte använda allt för mycket personlig skyddsutrustning var kritiken massiv.

Sjuksköterskan Shannon Ray från Hatfield i grevskapet Hertfordshire var en av dem som reagerade: ”Men vad i hela h-e. Deras ’fickpengar’ är nu 12.000 pund mer än vad en sjuksköterska tjänar om året. Och det på toppen av deras egen lön”, skrev Shannon Ray.

Några dagar tidigare hade Ray publicerat en bild på sig själv, med en gripande text: ”Det krävs mycket för att knäcka mig, men det här handlar om den dagen det hände. Det här är bilden jag skickade till min familj när de frågade hur jag mådde. Det här är jag efter 13 timmars jobb på intensiven. Det här är jag fysiskt, känslomässigt och psykiskt helt utmattad. Det här är jag efter ett skift. De där röda märkena i ansiktet är inget nytt mode, det är svullnader och avskrapad hud efter att jag burit ansiktsskydd i timmar utan paus. Märkena sitter kvar i dagar. Jag har arbetskamrater som gråter av smärta när de måste sätta på sig maskerna igen. Men vi gör det ändå. Och vi fortsätter att bry oss om dem som inte har någon annan.”

Även om premiärminister Boris Johnson nu tackar NHS för att sjukvården räddade hans liv när han drabbades av coronaviruset, har brittiska högerregeringen under tio års tid fört krig mot NHS och i allt högre grad ersatt den statliga vården med privat. 2018 fattades på grund av underfinansiering närmare 40 000 sjuksköterskor i NHS, och 2023 beräknas antalet ha stigit till 70.000.

Samtidigt har konservativa regeringar steg för steg konkurrensutsatt NHS, vilket betyder att privata företag som flygjätten Virgin, ägt av miljardären Richard Branson, kunnat ta sig in i branschen. För tre år sedan vann Virgin Care upphandlingar som sammanlagt tog en miljard pund (12,4 miljarder kronor) ur NHS kassa. Totalt förlorade NHS motsvarande 38,4 miljarder kronor på konkurrensutsättningen 2017.

För sju år sedan sålde högerregeringen under David Cameron den statligt ägda blodbanken Plasma Resources UK till det privata USA-bolaget Bain Capital. Prissumman var 200 miljoner pund (2,47 miljarder kronor).

Bain Capital grundades 1984 av Mitt Romney, senare republikansk presidentkandidat i USA. Företaget har stora intressen i bland annat Burger King, Dunkin’ Donuts och Dominos Pizza. Tre år efter att Bain köpt den brittiska blodbanken såldes den vidare till ett kinesiskt bolag. Bain Capital gjorde en vinst på motsvarande 7,7 miljarder kronor på den affären.