Nittiofemman – tjugofemåringen som gav Microsoft monopol
Det klassiska operativsystemet Windows 95 fyllde ett kvarts sekel i veckan.
Grattis Windows 95! Det gamla operativsystemet fyllde 25 år i måndags.
Jämfört med föregångaren Windows 3.x var ”nittiofemman” ett långt mer välpolerat och användarvänligt operativsystem. Det introducerade bland annat startmenyn, som gav snabb åtkomst till program och inställningar.
Det var också via Windows 95 som många datoranvändare fick sitt första möte med internet. Ofta genom den ömsom älskade, ömsom hatade webbläsaren Internet Explorer, som för övrigt går i graven nästa år.
Operativsystemet blev ett av världens mest sålda – och bidrog till att Microsoft i princip fick monopol på hemanvändarmarknaden.
1998, när uppföljaren Windows 98 lanserades, hade Microsoft med sina tre operativsystem 85 procent av marknaden. Windows 95 stod för 57,4 av dem.
98:an blev inte riktigt en lika stor hit och många fortsatte använda Windows 95 ända fram till att Windows XP lanserades 2001. Med XP cementerades Microsofts ställning som marknadsetta.
Det var naturligtvis inte bara operativsystemens förträfflighet som gav Microsoft monopol. Affärsvärlden är ful och it-sfären är inget undantag. Det finns knappt ett enda knep som Microsoft inte tagit till för att stärka sin position – vilket lett till en del tvister och kontroverser.
2004 fick de till exempel böta närmare 500 miljoner euro för att ha missbrukat sitt monopol och, enligt EU, ”krossat sina konkurrenter”.
Men de har alltid landat på fötterna. Och pengarna har fortsatt rulla in.
Microsoftgrundaren Bill Gates var ett tag världens rikaste man. Han är sedan några år tillbaka omsprungen av en annan it-magnat, Amazongrundaren Jeff Bezos. Dessa två rikingar har en samlad förmögenhet på nästan 300 miljarder dollar och skulle i princip kunna utrota världshungern och ändå ha sina platser på Forbes topplista säkrade.
Men Gates verkar ha fått lite dåligt samvete på gamla dar – eller så vill han bara köpa sig en "giljotinförsäkring”. På sin blogg skriver han att miljardärer borde betala mer i skatt och att dessa medel bör ”spenderas smart för att bygga en hälsosammare och mer rättvis värld för alla”.