Normalisering öppnar för vapenaffär

De normaliserade relationerna mellan Förenade Arabemiraten och Israel har ”undanröjt de sista hindren” för att Förenade Arabemiraten ska kunna köpa beväpnade drönare och stridsplan av typen F-35 från USA. Det sa Förenade Arabemiratens utrikesminister Anwar Gargash efter att normaliseringsavtalet undertecknades av kronprins Mohamed bin Zayed och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för två veckor sedan.

Vapenaffären mellan USA och dess allierade Förenade Arabemiraten har förberetts i flera år, men stupat på Israels motstånd. Sedan 2008 är det lag i USA att ingen vapenexport får ske till länder i Mellanöstern om affären riskerar att underminera Israels ”kvalitativa militära övertag” i regionen.

Lagen kom på papper 2008 men har varit praxis i USA:s vapenförsäljning sedan 1970-talet. USA har det senaste decenniet sålt F-15 och F-16 till Saudiarabien och Egypten, men bara Israel har haft F-35. Natolandet Turkiet skulle köpa 100 stycken F-35, men USA stoppade affären förra året efter att Turkiet köpt luftvärnssystemet S-400 från Ryssland. 

Israel fick sin första F-35 från den amerikanska leverantören Lockheed Martin i december 2016, och har sedan dess flitigt använt planen för att bomba i Gaza och Syrien, och även i Irak.

De senaste två veckorna har Israel bombat Gaza dagligen, som svar på heliumballonger med en molotovcocktail fastknuten, som skickas in i Israel från Gaza med vinden. Ingen har skadats vid de bränder som uppstått där ballongerna landat, men Israel har svarat med bomber och stridsvagnar som skjutit mot Hamas positioner på Gazaremsan. Så är Israels kvalitativa militära övertag mot palestinierna i Gaza: stridsflygplan och stridsvagnar mot ballonger som släpps upp när vinden blåser åt rätt håll.

Israel har också helt stängt av Gazas fiskevatten och stängt gränsen så att inget bränsle kommer in i Gaza, där två miljoner människor lever under miserabla förhållanden. Med gränsen stängd har strömförsörjningen halverats från åtta till fyra timmar om dagen.

Efter Israels attacker har Hamas även skjutit raketer över gränsen, vilket fått Israels försvarsminister Benny Gantz att hota med att Israel ska återuppta sin taktik med riktade mord mot ledande Hamasmedlemmar.

Gantz är i koalition med Netanyahu i Israels regering, och ska enligt överenskommelsen ta över premiärministerposten nästa höst. Men relationen dem emellan är iskall. Gantz ska inte ens ha fått kännedom om normaliseringsavtalet med Förenade Arabemiraten innan det presenterades, och han fick inte heller veta att Förenade Arabemiraten ska få köpa F-35 av USA.

Netanyahu har öppet sagt att han inte tänkte riskera att avtalet läckte genom att informera Gantz, men påstår att det är ”fake news” att vapenaffären mellan USA och Förenade Arabemiraten skulle ha med avtalet att göra. 

Det står inte heller något i avtalet om affären, men sannolikt har Netanyahu gett grönt ljus, samtidigt som han i israelisk media understryker att han uttryckt sitt motstånd mot affären. 

Det visar också på det komplicerade förhållandet mellan Netanyahu och Trump, bortom Netanyahus fras om Trump som ”den bästa vän Israel någonsin haft i Vita huset”.

För businessmannen Trump är det enkelt. ”De har pengarna och de vill beställa ganska många F-35:or”, konstaterar Trump om Förenade Arabemiratens intresse.

Den typen av avvägningar, och hans allmänna oförutsägbarhet i utrikespolitiken, gör Trump till en opålitlig allierad. Och trots att han bjudit Netanyahu på flytten av USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem – som Trump själv har sagt framför allt var för sina evangelistiska väljare i USA – är det inte helt självklart vem Netanyahu egentligen hoppas vinner presidentvalet i USA i höst. Joe Biden och Demokraterna är en beprövat pålitlig och – till skillnad från Trump – förutsägbar allierad för Israel i Vita huset.

Under tiden fortsätter Trumpadministrationens offensiv för att rita om spelplanen i Mellanöstern, med udden riktad mot Iran. Utrikesminister Mike Pompeo landade i Israel i måndags och väntas också besöka Sudan och den lilla gulfstaten Bahrain, två länder som också kan komma att normalisera relationerna med Israel.

Ironiskt nog hoppas övergångsregeringen i Khartoum på att USA tar bort Sudan från sin lista på länder som stöder terrorism – om Sudan upprättar diplomatiska förbindelser med terrorstaten Israel. Samtidigt har USA-allierade Saudiarabien, som utbyter militär information med Israel, sagt att man inte kommer att normalisera relationerna med mindre än en självständig palestinsk stat med Jerusalem som huvudstad i utbyte.