Nu ska det bli enklare med lönedumpning
– Det hade varit enklare att göra en lista på vilka yrken de inte anser är ett bristyrke i Sverige, säger Marit Murphy Handelsberg, utredare vid gränspolisen, till Proletären.
I februari 2019 gav Utrikesdepartemetet Migrationsverket i uppdrag att fastställa i vilka yrkeskategorier det råder brist på svensk arbetskraft, allt för att i enlighet med den fria rörlighet som EU föreskriver, göra det enklare för företagen att ta in utländsk arbetskraft. Dokumentet (MIGRFS 2019:02) innehåller inte fyra-fem yrkeskategorier. Inte ens 20-25 bristkategorier. Det innehåller 168 arbetsområden där Migrationsverket, efter samråd med Arbetsförmedlingen, polisen och UD, slår fast att ”det finns en stor efterfrågan på arbetskraft”.
Det är yrken från pizzabagare och hovmästare, via systemutvecklare, nätverkstekniker, kuratorer och psykologer till brunnsborrare och truckförare. Alla yrken som samlas inom byggnadsfacket finns med på listan liksom alla inom Hotell & Restaurangfackets område.
Arbetslösheten i Sverige är nu uppe på 7,4 procent.
– Det här är skrämmande, säger Marit Murphy Handelberg, civil utredare på gränspolisen. Arbetslösheten i Sverige ökar, och 2020 ska den öka ännu mer. Samtidigt går stora svenska bolag i konkurs liksom de små svenska bolag som håller sig till kollektivatal, försäkringar och skatteinbetalningar. Alla de här yrkena anser man att det råder brist på; det hade varit enklare att göra en lista på vilka yrken de inte anser är ett bristyrke i Sverige. Den listan hade blivit kortare.
Marit Murphy Handelsberg är en av dem som verkar inom den samordningsgrupp med folk från Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, gränspolisen, ekobrotts- och trafikpolisen, men också Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelsen och Transportstyrelsen som nu samarbetar mot skuggsamhället på arbetsmarknaden.
– Till det här styrdokumentet bifogas råd om hur man ska göra för att få stanna i Sverige medan man söker arbete. Migrationsverket öppnar upp totalt för arbetskraftsinvandringen.
Den nya listan togs fram snabbt efter att Sverige fått kritik från EU-kommissionen att det varit för svårt för EU-medborgare att arbeta och etablera sig i Sverige
– Våra myndigheter och politiker ser inte längre verkligheten. EU lever sitt liv, men Migrationsverket och svenska staten äger ju själva frågan hur de vill göra med arbetskraftsimporten, säger Marit Murphy Handelsberg. Vi öppnar en dörr, men hjälper inte de som finns i landet. De som finns här vill ha kollektivavtal, en bra pension – och då är de inte längre intressanta för de korrupta bolagen som tjänar pengar på arbetskraften. Då kan bolagen bara hämta in nya arbetare.
Under EU-fanorna fylls landet med lönedumpande arbetskraft, från EU-länder som Polen och de baltiska staterna, men också från länder från utanför EU. Ukrainare, uzbeker och kazaker, afghaner och latinamerikaner jobbar också i Sverige, ibland med förfalskade ID-kort från ett EU-land, med otillräcklig utbildning och kunskap om arbetarskydd, för usla löner och under vidriga villkor.
– Många har inte ens ett samordningsnummer. Mörkertalet i byggbranschen är stort, den är en stor ”money maker”, och jag misstänker att den är så stor att den inte ens går att räkna på, säger Marit Murphy Handelsberg.
Samordningsnumret ska styrka att en utländsk person i Sverige verkligen är den han eller hon säger sig vara. Det är en biljett in i Sverige, till jobb och till det svenska välfärdssystemet. Den som får ett samordningsnummer förutsätts få avtalsenlig lön och betala skatt - men ingen kontrollerar att så verkligen sker. Myndigheterna som ställer ut numren, bland andra Skatteverket, polisen, Försäkringskassan och Transportstyrelsen, har tappat kontrollen över verksamheten. Mer än 870 000 personer har fått ett samordningsnummer för att kunna verka i Sverige. 45 procent av dem har inte kunnat styrka sin identitet.
Nyligen avslöjades att hundratals personer, många av dem med samordningsnummer, varit registrerade som boende i samma lägenhet i ett flerfamiljhus i stockholmsförorten Hässelby. Det finns flera sådana adresser i Stockholm och i övriga Sverige. Myndigheterna kommer inte åt personerna bakom numren, eftersom de inte bor på adressen, utan bara är registrerade där.
– Vi ser ju att det här är en del av bredare bedrägerier och brottslighet och det är stora belopp det handlar om, säger Tobias Wijk som är verksamhetsutvecklare på Skatteverket till SVT.
När Skatteverket för två år sedan granskade 4 000 samordningsnummer, fann man enligt Dagens Nyheter att 45 procent av de som fått numren inte kunnat styrka sin identitet och att tio procent inte hade för avsikt att betala skatt vilket tydde på att de utnyttjades som svart arbetskraft. 75 procent av de icke EU-medborgare som fått ett samordningsnummer saknade både uppehålls- och arbetstillstånd.
Det har skapat ett parallellsamhälle utanför myndigheternas kontroll. Numren säljs numera öppet, bland annat i Ryssland.
– Vi vet inte vilka som finns i landet, säger Marit Murphy Handelsberg. Har du fått ett nummer kan du stanna i Sverige. Det här är människor som kan bli helt rättslösa här i händerna på oseriösa arbetsgivare.