Hoppa till huvudinnehåll

Nya avslöjanden i spansk jättehärva

Högerregeringen använde hemlig polis för att mörka partitoppens inblandning i den korruptionsdömde partikassören Luis Barcenas affärer.

När den nu avslöjade hemliga operationen utspelade sig var Mariano Rajoy premiärminister, Jorge Fernandez Diaz inrikesminister och Maria Dolores de Cospedal partisekreterare för Partido Popular. Längst till höger syns den fängslade ex-polischefen José Manuel Villarejo, som anlitade partikassören Luis Barcenas chaufför som spion.
Montage: Proletären

Det är ingen liten korruptionshärva, vars senaste kapitel nog stör nattsömnen för ett antal höjdare i det spanska högerpartiet Partido Popular (PP), åtminstone en aning. 

Mer än 1 miljard euro beräknas det offentliga sammanlagt ha plundrats på i den så kallade Gürtelaffären, som först kom till ytan 2009. En jättehärva där ett nätverk av företag och politiker från PP i början av 2000-talet fyllde sina hemliga konton med skattebetalarnas pengar genom offentliga upphandlingar i PP-styrda kommuner och regioner.

En av alla inblandade var Partido Populars före detta kassör, Luis Barcenas. Han har senare avslöjats ha fört en alternativ bokföring för partiet sedan åtminstone 1989 och framåt. Pengarna till den svarta delen av kassan har kommit från affärsmän och stora byggherrar, och använts till valkampanjer och till att dryga ut lönen för höga partifunktionärer, som i åratal fått svarta månatliga utbetalningar på mellan 5.000 och 15.000 euro.

Utredningen mot Barcenas lades först ner i brist på bevis 2011 men återupptogs två år senare, och han dömdes 2018 i en första vända i Gürtelaffären till 33 års fängelse. Utredningen vad gäller PP:s dubbla bokföring pågår fortfarande.

Den senaste veckan har det kommit fram att en hemlig polisstyrka övervakat Barcenas och hans entourage – inklusive hans fru Rosalia Iglesias, som är dömd till 15 års fängelse – från 2013 fram till åtminstone hösten 2015. Barcenas chaufför kontrakterades som spion, och har betalats 53.000 euro för uppdraget mellan juli 2013 och september 2015.

Operationen, som styrdes direkt från det spanska inrikesministeriet, hade som syfte att få reda på var Barcenas gömt dokumentation om den dubbla bokföringen, och att stjäla alla dokument som kunde koppla premiärminister Mariano Rajoy och andra i partitoppen till den. En som nämns är Maria Dolores de Cospedal, som var försvarsminister i Rajoys senaste regering mellan 2016 och 2018.

Pengarna till operationen togs ur en reserverad post för oförutsedda utgifter i statsbudgeten, tillgänglig för inrikesministeriet på ett konto från vilket dåvarande statssekreteraren Fransisco Martinez plockade ut en halv miljon euro för omkostnaderna. Ovanför Martinez på ministeriet fanns bara inrikesminister Jorge Fernandez Diaz, som också kan tänkas haft ovanligt svårt den senaste veckan att bestämma sig för om han ska sova med hakan över eller under täcket.

Åklagarmyndigheten mot korruption säger att det finns starka indicier på att han varit medveten om operationen, och det finns ett vittne. 

Den före detta statssekreteraren Martinez är nyckel till detaljerna i historien. Till sina forna chefers förtret verkar han nämligen ha bestämt sig för att inte ta smällen ensam. 

– Jag kommer att berätta allt jag vet för domaren, säger Martinez i en intervju med El Pais.

Det har fått PP:s nuvarande ordförande, oppositionsledaren Pablo Casado, att börja distansera sig från sin föregångare och hans gäng. Casado verkar inte sugen på att dras med ner i fallet om Rajoy åker dit på Kitchenaffären, som den kallas i Spanien.

Affären har uppdagats i samband med utredningen mot den före detta polischefen José Manuel Villarejo, fängslad för sin inblandning i flera korruptionsskandaler. Villarejo var den polis som kontrakterade Barcenas chaufför som spion. Bisarrt nog fick chauffören också en pistol och hjälptes även in i den statliga poliskåren som tack för hjälpen.

 

Pablo Casado tycker uppmärksamheten mot partiet är orättvis och undrar varför inte socialdemokratiska PSOE:s partiledare, den nuvarande premiärministern Pedro Sanchez, får stå till svars för hur det gått till när PSOE haft regeringsmakten.

– Varför är det ingen som frågar Pedro Sanchez om Filesa och GAL? undrar Casado irriterat i en intervju med radiostationen Cope.

Och visst, det har väl med nyhetsvärdet att göra, men för redovisningens skull kan det absolut påminnas om att PSOE tog emot donationer till valkampanjer från banker och storföretag genom blufföretag som Filesa på tidigt 1990-tal, när Felipe Gonzalez var premiärminister.

Och när den statliga terroriststyrkan GAL ostraffat torterade och mördade ETA-medlemmar och sympatisörer, i det smutsiga kriget mot de baskiska separatisterna på 1980-talet, var det också PSOE som hade regeringsmakten och Felipe Gonzalez som var premiärminister.

Idag är Gonzalez – tillsammans med sin efterträdare på premiärministerposten, PP:s före detta partiledare Jose Maria Aznar – aktiv som en av Colombias och USA:s mest pålitliga allierade i de ständiga attackerna på Venezuela. 

Så visst har Casado en poäng. Även om han själv leder det öppna högerpartiet som är arvtagare till Francos parti, så är det inte som om Spanien på något sätt varit fritt från korruption och hemliga organ i statsapparaten när sossarna styrt. 

La misma mierda, som man säger på spanska. Samma skit. En inte helt ovanlig åsikt i Spanien om de båda partierna som i 40 år har turats om att regera och roffa åt sig.