Polisvåld, protester och propagandakrig i Colombia

De senaste veckorna har det varit flera stora protester mot polisbrutalitet i Colombia. Den utlösande faktorn var polisens dödsmisshandel av den 46-årige advokaten Javier Ordoñez i Bogota den 9 september.

– Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Det fanns redan ett stort missnöje efter väldigt många incidenter av polisvåld under coronapandemin, säger Cristian Hurtado, nationell talesperson för den socialistiska ungdomsorganisationen Juventud Rebelde, som är aktiva i protesterna. 

Poliserna, som nu är åtalade, anklagade Ordoñez för att trotsa coronarestriktionerna och dricka alkohol på allmän plats. På ett videoklipp ses hur polisen slår och upprepat använder en elpistol på honom, trots att han inte gör något motstånd och ber dem sluta. Senare avled han på sjukhus.

– Men videon visar bara en liten del av misshandeln. Därefter tog de honom till en lokal närpolisstation, en CAI, där de slog honom mycket mer, säger Cristian Hurtado, och det var den misshandeln som orsakade hans död. Obduktionen visade bland annat att han hade 17 skallfrakturer, flera inre blödningar och en söndersparkad njure. 

Cristian Hurtado talar på ett möte med ungdomsförbundet till Venezuelas kommunistiska parti.

Dagen därpå samlades grupper av arga invånare, både i Bogota och andra städer, för att protestera mot polisvåldet. I många områden utanför de lokala polisstationerna, som fick fönstren sönderslagna och några sattes i brand.

– Flera av de stationer där folk samlades är sådana som är kopplade till droghandel, utpressning och sexuella övergrepp från polisens sida, och där det är känt att personer som arresterats avlidit inne på stationen.

Polisen gick till motattack samma kväll. En operation som lämnade minst nio unga människor döda, skjutna till döds av polisen. Cristian Hurtado berättar att ytterligare åtta dog i sammandrabbningarna och omkring 300 skadades.

Det finns också videoklipp som visar hur polisen underblåser våldet, hur civilklädda personer tar emot vapen av poliser i uniform och skjuter mot demonstranterna.

– På andra ställen övergav poliserna plötsligt stationen och strax efteråt kommer tio personer och tänder eld. Det framstår som planerat. Poliser har också dolt sina id-nummer och haft jackorna på sig ut och in.

De protesterande kräver att den militariserade polisen reformeras. Till skillnad från till exempel den svenska Polismyndigheten, som lyder under justitiedepartementet, hör polisen i Colombia till försvarsministeriets ansvarsområde.

Nu planerar Juventud Rebelde och andra organisationer för nya mobiliseringar. Parallellt planeras för en ny landsomfattande strejk- och protestdag, en paro nacional, likt den som genomfördes den 21 november förra året, och som också möttes av hård repression.

I den nationella protestdagen handlar de flesta kraven om ekonomi och arbetsmarknadspolitik. Men att kravallpolisen ESMAD ska läggas ner finns också med på listan. Cristian Hurtado menar att flera faktorer samverkar i det växande folkliga missnöjet.

– Pandemin har intensifierat den sociala krisen. Regeringens egen statistik visar att en fjärdedel av befolkningen fått gå ner från tre till två mål mat om dagen. Arbetslösheten har också skjutit i höjden, och det är svårt att få tillgång till sjukvård i det privata sjukvårdssystemet. Allt detta har urholkat statens legitimitet. Samtidigt har händelserna den 21 november ökat det politiska medvetandet, framför allt bland unga och i städerna.

– Det finns också en väldigt tydlig cynism från regeringens sida, som genererar ännu mer indignation. Högsta domstolen beordrade till exempel försvarsministern att offentligt be om ursäkt för polisvåldet den 21 november, men han har vägrat.

Protestdagen den 21 november var något nytt i Colombia. I ett av världens mest ojämlika länder – där den marxistiska Farcgerillan i ett halvt sekel slagits för de fattiga bönderna, mot både den USA-backade colombianska armén och paramilitära dödspatruller – har stora demonstrationer och strejker varit ovanliga.

Och avskräckande blodiga. När bananarbetarna på det allsmäktiga United Fruit Company gick i strejk för bättre villkor 1928 kallades militären in. Fler än 1 800 arbetare, som levde under usla förhållanden, mejades ner av kulsprutorna.

2016 skrev Farc under fredsavtalet med regeringen Santos, vilket presidenten Juan Manuel Santos tilldelades Nobels fredspris för.

Sedan dess har regeringen, som nu leds av förre presidenten Alvaro Uribes underhuggare Ivan Duque, inte gjort något för att uppfylla avtalet, medan de paramilitära mördarligorna fått härja ostört. Fler än 220 före detta gerillasoldater har mördats sedan avtalet skrevs under. På samma tid har fler än 1 000 ledare för sociala rörelser mördats, bara i år fler än 200.

I den situationen återvände en del av Farc (Segunda Marquetalia) till bergen och den väpnade kampen förra året. Nu har polisen läckt en påstådd underrättelserapport som sprids av högertidningarna i landet. Rapporten pekar bland annat ut Juventud Rebelde för att ha koordinerat protesterna mot polisvåldet med ledningarna för Segunda Marquetalia och för ELN-gerillan, som inte skrivit under fredsavtalet.

Cristian Hurtado berättar om påståenden från rapporten som kan framstå som skrattretande, men som blir farliga när de tas emot som sanningar bland högerns väljarbas.

– De säger att vi skulle vara en hemlig organisation, vilket är absurt. Vi agerar helt öppet hela tiden. De påstår också att vi delar ut instruktioner för att bygga bomber och ger militära instruktioner för att formera miliser.

Du är Juventud Rebeldes ansikte utåt. Är du rädd?

– Lite grand, men framför allt för att de här anklagelserna är farliga för alla i organisationen.

– Vår största oro är för områdena där de paramilitära grupperna återigen har stark närvaro efter att fredsavtalet skrevs under. I de delstaterna sätter den här typen av anklagelser våra medlemmar i extrem fara.

Nivån på propagandan behöver inte vara särskilt hög för att den ska vara effektiv.

– För några dagar sedan kom en artikel som sa att vi blandar covid-19 i choklad som vi bjuder på, och där planen skulle vara att smitta polisen med covid-19. Det presenterades som ett stort avslöjande av säkerhetspolisen. 

– En annan dag kom ”avslöjandet” att det egentligen är gerillasoldater som klär ut sig till poliser och misshandlar någon, samtidigt som en annan filmar. Hela tiden höjs dimridåerna från regeringen till det mest absurda och löjliga, för att ta sig ur krisen de befinner sig i.