Psykisk ohälsa bland unga ökar
Var tionde ung kvinna fick utskrivet antidepressiva läkemedel 2019. De som mår psykiskt dåligt har stadigt ökat sedan 1990-talet - en trend som befaras förstärkas av coronapandemins effekter på samhället.
Sedan början av 1990-talet har den psykiska ohälsan i samhället ökat, framförallt bland unga. Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen gjorde 40.000 unga kvinnor mellan 18 och 24 år minst ett uttag av antidepressiva läkemedel 2019. Det utgör 10 procent av kvinnorna i åldersgruppen.
Efter fastställd diagnos är det lika vanligt med medicinsk behandling för psykisk ohälsa för kvinnor som för män, men kvinnor diagnostiseras oftare med ångestsyndrom, ätstörningar och depression. Det gör att det är dubbelt så vanligt att unga kvinnor blir behandlade med antidepressiva läkemedel som män i samma ålder.
Sedan 80-talet har andelen unga som rapporterar psykosomatiska symtom, en bredare definition som även innefattar sömnsvårigheter, ont i magen och nedstämdhet, fördubblats. 2018 undersökte Folkhälsomyndigheten vad det kunde bero på. De kom fram till att en osäker arbetsmarknad, ökade krav för att få jobb och en sämre skola, där eleverna inte nådde upp till de resultat som förväntades av dem, var orsakerna.
Med bakgrund av detta förväntas de ekonomiska effekterna av coronapandemin spä på den psykiska ohälsan i samhället, något som flera rapporter redan pekar på.
Folkhälsomyndigheten, som följer pandemins effekter på befolkningens mående, sammanställde tidigare i vår både nationella och internationella studier som visar på en ökning av psykisk ohälsa i Sverige och utomlands.
– I början av pandemin under 2020 såg man inga tydliga tecken på ökad psykisk ohälsa hos befolkningen som helhet, men om man jämför november med maj så är det en högre andel som uppger psykiska besvär i november, sa Grethe Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten, till SVT i samband med att studien släpptes.
Både i Sverige och internationellt verkar det som att det är unga som påverkas mest av situationen. Det har förvånat forskare eftersom unga i lägre grad drabbats av restriktionerna. En amerikansk studie från Princeton University som studerat restriktionernas effekter på befolkningen har visat att den psykiska ohälsan fördubblats. 60 procent av alla mellan 18-24 år i USA var i slutet av sommaren 2020 oroliga eller deprimerade och en fjärdedel hade någon gång funderat på att ta sina liv.
En svensk studie med 1.000 deltagare, ledd av Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, visade att de som mår sämst under pandemin är unga vuxna i åldern 18-30 år.
I en kommentar till rapporten säger Karin Brocki att det troligtvis inte bara handlar om restriktionerna i sig, utan om en i allmänhet osäker tillvaro och svårigheter med att planera sin framtid.
