Så slår M-KD-budgeten mot vanligt folk

Avdragsrätten för fackavgiften försvinner i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom förra veckan. 

Att avdraget försvinner är ett exempel på hur budgeten ekar av Alliansregeringens och de ”nya” Moderaternas arbetslinje. Jobbskatteavdrag och skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som det ska vara dyrt att vara med i facket.

Skatteavdraget på 25 procent av den årliga fackavgiften återinfördes av den förra regeringen 2018 efter att ha tagits bort av Alliansen elva år tidigare. 

Men slopandet av avdragsrätten var inte den enda fördyringen av medlemskapet i facket som regeringen Reinfeldt genomförde 2007. Den så kallade differentieringen av a-kassorna var en stor anledning till att antalet fackanslutna rasade under Alliansregeringen.

Differentieringen innebar att a-kasseavgiften sattes i proportion till arbetslösheten i branschen. Enligt den nyliberala ekonomiska doktrinen skulle lönekraven i branscher med hög arbetslöshet sänkas i takt med högre avgifter för arbetslöshetsförsäkringen. 

Så blev det inte, de redan låga lönekraven påverkades inte av förändringen, men det verkliga, outtalade, målet uppfylldes.

Differentieringen och den slopade avdragsrätten gjorde att 235 000 personer gick ur facket och att sammanlagt nästan en halv miljon lämnade a-kassorna. 

LO tappade elva procent av sina medlemmar på två år, den totala organisationsgraden i Sverige sjönk från 77 till 71 procent mellan 2006 och 2008.

Differentieringen, som gjorde att en civilingenjör 2009 fick betala ungefär 90 kronor i månaden till a-kassan medan en IF Metall-ansluten arbetare fick betala närmare 400 kronor, togs bort 2014. Men när Socialdemokraterna 2018 återinförde avdragsrätt för fackavgiften var inte a-kasseavgiften med i reformen.

Nu bestäms skattepolitiken för 2019 av budgeten som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstat igenom. 

En ny regering kan höja anslagen till olika myndigheter genom en ändringsbudget men kan inte ta bort de stora skattesänkningarna i den beslutade budgeten.

Flera försämringar för arbetare med M-KD-politik

• M-KD-budgeten innehåller skattesänkningar på många miljarder. ”En företagarvänlig budget”, enligt Svenskt näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi.
• Ett sjätte jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor årligen. Högst blir avdraget för de med en inkomst på över 31 000 kronor. De får 210 kronor extra i månaden.
• Brytpunkten för statlig skatt höjs från 40 600 till 42 000 kronor. Det betyder att man nu kan tjäna upp till 41 999 kronor i månaden innan man behöver betala den extra statliga skatten. Skatten för de som har en inkomst i månaden på över 40 600 kronor sänks  med upp till 280 kronor i månaden.
• Den särskilda löneskatten på 6,15 procent för anställda över 65 år avskaffas.
• Skatteavdraget för medlemskap i fackförening avskaffas. 
• Rut-avdraget tredubblas, från dagens 25 000 kronor per person och år till 75 000.  Man vill också utreda möjligheterna för att fler tjänster ska omfattas av avdraget.
• Indragna subventioner till byggande av billiga hyresrätter.
• Minskade anslag till Arbetsförmedlingen, något som enligt Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjögren kan innebära att 4 500 anställda måste sägas upp.
• De extra 100 miljoner kronor som de rödgröna anslagit till kulturskolorna för att sänka avgifterna tas bort.
• Fri entré på statliga museer avskaffas för alla över 19 år.
• Den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten avskaffas inom ett år.
• De stora skattesänkningarna ska betalas av någon. Expressens Frida Bratt skriver: ”Får M och KD möjlighet att fortsätta lägga budgetar ska man vara beredd på att ändringar i a-kassa och sjukförsäkring kommer.”
• Nedan finns några av de försämringar för vanligt folk och förbättringar för överklassen som M och SD vill genomdriva framöver.
• Återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen. En förändring där M och KD har stöd från de övriga allianspartierna samt Sverigedemokraterna.
• Sänkning av taket i a-kassan, från dagens 910 kronor om dagen till 760 kronor. SD är emot och vill istället höja taket.
• På sikt vill M och KD avskaffa värnskatten, den statliga extra skatt på fem procentenheter utöver den statliga inkomstskatten på 20 procent. Värnskatten betalas av de med en månadsinkomst på över 56 000 kronor.
• M och KD är överens om att momsen på mat bör höjas. M vill höja från 12 till 14 procent, medan KD vill höja alla momssatser. med en procentenhet.