Ledarkrönika: SKR:s roll är att rasera välfärden
Sveriges kommuner och regioner, SKR, är en arbetsgivarorganisation med rätt att sätta sig över lagen.
SKR har tidigare, tillsammans med Folkhälsomyndigheten och med regeringens tysta godkännande, fått sätta arbetsmiljölagen ur spel och tvinga Arbetsmiljöverket att låta arbetsgivaren besluta om skyddsutrustningen, vilket Uppdrag granskning visat och som Proletären skrivit om.
Efter ett års kamp mot SKR:s diktat har nu ett skyddsombud lyckats få igenom att arbetsmiljölagens krav på skyddsutrustning ska gälla även för vårdpersonal (Vårdfokus, 10 maj).
I Sverige påstås att all makt utgår från folket, via fria val. Men hur är det egentligen med demokratin? Sverige deltar i USA:s angreppskrig. Inför våra ögon slås den generella välfärden i spillror, bostadsbristen ökar, liksom antalet fattigpensionärer. Daglönarsystemet är återinfört med timanställningar via sms. Det är knappast folkviljan som talat här. Frågan är hur demokratin har kunnat urholkas, trots allmän rösträtt?
Kanske var startskottet när finansminister Kjell-Olof Feldt (S) påbörjade anpassningen till EU och makten över penningpolitiken överläts till banker och storföretag. Borgarklassen fick verktygen de behövde för att kunna diktera villkoren för politiken. Lydiga fackföreningspampar och politiker belönas med karriärmöjligheter, välavlönade styrelseuppdrag och höga arvoden för sina svek mot folkmajoriteten.
Med EU-medlemskapet flyttades allt fler beslut från riksdagen till EU, bort från demokratiskt inflytande.
Även i kommunerna behövdes nya sätt att åsidosätta demokratin för att kunna rasera välfärden. Nyckeln blev SKR som fick en myndighetsliknande roll, trots att det varken går att utkräva ansvar av SKR eller ställa krav på insyn.
Redan 2017 påtalade Riksrevisionen i en rapport (RIR 2017:3) att regeringar hade börjat använda olika former av ”mindre traditionella styrmedel” och överlåtit till en ”intresseorganisation”, SKR, att genomföra politiken, samtidigt som SKR fått ett stort inflytande även över besluten. Riksrevisionen uttryckte oro över att demokratin åsidosatts.
Istället för att följa Riksrevisionens rekommendationer valde regeringen att lägga rapporten ”till handlingarna”, vilket innebär att SKR skulle fortsätta diktera hur nedskärnings- och privatiseringspolitiken ska genomföras.
Maskineriet är välsmort. Samma beslut genomförs samtidigt i alla kommuner. Numera är det de kommunala bostadsbolagens styrelser som beslutar om utförsäljning av lägenheter, inte de folkvalda ledamöterna i kommunfullmäktige.
De kommunala budgetarna kompenseras enbart för hälften av de förväntade kostnadsökningarna. Resten tvingas förvaltningarna klara med så kallade effektiviseringar. Alla kommuner ska lösa personalbristen med ”hälsoscheman”, med planerad underbemanning.
SKR:s roll är att genomföra EU-politiken snabbt och effektivt, med så lite protester som möjligt. Därför borde vi förpassa både SKR och EU till historiens soptipp.