Svårtytt mellanårsval: Socialister invalda i USA:s kongress
Demokraterna återvann majoriteten i representanthuset men det blev inget massivt underkännande av Trumps presidentskap som vissa hoppades.
Mellanårsvalet i USA skulle bli beviset för de amerikanska väljarnas missnöje med president Donald Trump. Så blev det inte. Men demokraterna vann majoritet i representanthuset och undersökningar visar att stödet för republikanerna eroderar i flera av dess viktiga väljargrupper.
Republikanerna behöll majoriteten i senaten, med 52 av 100 platser, men Demokraterna återvann majoriteten i representanthuset, med 220 av 435 platser. Att den sittande presidentens parti förlorar majoriteten i representanthuset är i sig inte ovanligt och flera bedömare har istället påpekat att det kan gynna Trump som nu har något att skylla på om han inte får igenom sin politik.
Republikanerna vann överlag i de delstater där Trump vann 2016, men samtidigt visar undersökningar att stödet minskat i flera väljargrupper. Enligt den amerikanska vänstertidskriften Jacobin, som sammanställt flera väljarundersökningar, har Republikanernas stöd minskat bland lågutbildade, landsbygdsbor och vita i södra USA.
Samtidigt visar valet att Trump fortfarande har stora delar av USA:s befolkning bakom sig. En förklaring är den rekordlåga arbetslösheten och att vissa industrisektorer stärkts av en mer protektionistisk politik. Men den främsta anledningen är kanske den aggressiva invandrarfientliga kampanj Trump bedrivit, där han bland annat målat ut de migrantkaravaner, främst från Honduras, som är på väg till USA som bestående av kriminella. Precis som vid presidentvalet 2016 har Trump utnyttjat rasistiska strömningar som jobbkonkurrens, arbetslöshet, kriminalitet och sociala problem lett till.
Mellanårsvalet i USA är också en påminnelse om landets odemokratiska valsystem. Trots att valdeltagandet var rekordhögt ser det ut att bli färre än 50 procent av de som registrerat sig som röstat.
Det är överhuvudtaget inte alla medborgare som kan registrera sig som väljare. I många delstater kan den som saknar en fast adress eller är dömd för ett brott till exempel inte rösta. Bland de som registrerat sig är det långt ifrån alla som kan rösta – valet är nämligen på en vanlig arbetsdag och många som arbetar kan helt enkelt inte ta ledigt.
För Demokraternas vänsterflygel innebar mellanårsvalet vissa framgångar. Förre presidentkandidaten Bernie Sanders återvaldes som senator och två medlemmar i vänstersocialdemokratiska Amerikas demokratiska socialister (DSA), Alexandria Ocasio-Cortez och Rashida Tlaib, valdes till representathuset i kongressen för sina valkretsar i New York respektive Michigan. 29-åriga Alexandria Ocasio-Cortez blir därmed den yngsta kongressledamoten hittills och Rashida Tlaib, med ursprung i Palestina, blir en av de två första med muslimsk bakgrund.
I ett uttalande efter valet beskriver DSA, vars kandidater samtidigt är medlemmar i Demokraterna, sina valframgångar som ”den amerikanska socialistiska rörelsens återfödelse efter generationer av reträtt”. Enligt DSA har Demokratiska partiets etablissemang visat sig vara oförmöget att bilda en verklig opposition och de uppmanar alla som vill ha social och ekonomisk rättvisa att bilda ”en massrörelse av och för arbetarklassens majoritet”.
Även om DSA i grunden är ett socialdemokratiskt parti är de öppna med att de förespråkar socialism och har bedrivit en valkampanj som lyfter fram klass på ett sätt som knappast ens Vänsterpartiet i Sverige gör.
Mellanårsvalet gav ingen tydlig fingervisning om möjlig kandidat för Demokraterna mot Donald Trump 2020. I vissa medier har den karismatiske Texas-kandidaten Beto O’Rourke lyfts fram som en möjlig ”ny Obama”. Andra menar att 77-årige vänsterpopulisten Bernie Sanders skulle kunna ha en chans.
Säkert är att om Demokraterna ställer upp med ännu en liberal etablissemangskandidat som Hillary Clinton – som öppnat upp för att ställa upp igen – så kommer världen få fyra år till av Trump.