Krönika: Sossarnas korvstaty i Göteborg visar att de glömt arbetarklassen

I Göteborg pågår nu en statydebatt. Bakgrunden är att Socialdemokraterna, genom kommunpolitikern Jesper Hallén, har lagt förslag att resa en korvstaty. Detta för att uppmärksamma den göteborgska ”halva specialen”. Det vill säga korv, bröd och mos.

Maträtten kan även förekomma som ”hel special”. Då är det två korvar, men att det skulle vara genuint göteborgskt är tveksamt. Själv beställde jag och fick en ”halv special” 1966 i Värmland.

Under flera år har jag konstaterat att det finns väldigt få statyer av arbetare i Sverige. Mitt intresse för statyer gjorde att jag gav mig in i debatten om sossarnas korvförslag.

Vad är det för bild av arbetarstaden Göteborg man ger med en korvstaty? Ska man göra Göteborg rättvisa borde man resa en staty av en arbetare. 

Göteborg är Sveriges största arbetarstad, med en mängd olika yrkesgrupper som har och haft avgörande betydelse för samhället. Ta bara de sjukvårdsanställda nu under pandemin.

Det är många arbetargrupper som borde uppmärksammas för sina insatser. Textilarbetare, sömmerskor, hamnarbetare, bilarbetare, sjukvårdsanställda, byggnadsarbetare, verkstadsarbetare, ja hela arbetarklassen. I Göteborg finns många stora arbetsplatser. Hamnen, två stora bilfabriker, två stora sjukhus, SKF, järnvägen, barnomsorg, kollektivtrafik och byggen, för att åskådliggöra en annan och verklig stad.

I mitt debattinlägg förde jag fram vikten av att resa en staty av en varvsarbetare. Det skulle vara hedrande för Sveriges historiskt största varvsstad och för hela varvsarbetarkåren.

I Göteborg låg fyra stora varv, alla på Hisingen. Som mest arbetade 20.000 arbetare där. Flest män, men även kvinnor. Kvinnorna var ofta kranförare och svetsare.

Det är arbetarklassen som skapar de samhälleliga värdena. För det göteborgska samhället har varvsarbetarna spelat en oerhört stor roll. Det är för detta de bör hedras.

Med början på 1970-talet lades samtliga varv ned. Nedläggningen administrerades och sköttes av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Detta till varvskapitalisterna Saléns och Broströms lycka. De gick skadefria genom hela processen.

Vi kommunister drev genom våra partiföreningar och partiavdelning ett synnerligen aktivt arbete för att rädda varven. Den politik vi förde fram för att rädda varven var att dessa skulle konfiskeras och drivas vidare av staten. 

Det var inte socialdemokratins politik. De var i stället aktivt delaktiga i att lägga ned näringen. 

När Socialdemokraterna nu ställer förslaget om att resa en korvstaty, visar man att man inte har en tanke på att föra fram arbetarklassens samhällsbyggande insatser. Denna tanke, detta synsätt, finns överhuvudtaget inte med i deras sinnesvärld. Tanken är dem helt främmande.

Vågmästarplatsen ligger på Hisingen, och när nu Socialdemokraterna vill placera korvstatyn på denna plats visar de att de inte har en aning om att det härifrån gick industribussar varje dag med tusentals arbetare ut till varven. 

Mitt och Kommunisternas förslag är därför att istället resa en staty på en varvsarbetare på Vågmästarplatsen, så vi inte ska glömma denna viktiga arbetargrupp.

Janne Strömqvist
tidigare grovplåtslagare på Arendalsvarvet och medlem i Kommunistiska Partiet