Spårvägare tänker slåss för sina arbetskamrater

De elva förtroendevalda som avsatts ska få tillbaka sina uppdrag, och det arbetsplatsnära fackliga arbetet ska stärkas. Det är kraven på den namnlista som cirka 300 arbetare på Göteborgs Spårvägar har skrivit under på.

På ett möte för spårvägare i veckan antogs också ett uttalande som utöver dessa krav kräver att fackklubbarna ska få tillbaka sina förhandlingsmandat, och att Kommunal Väst ska börja samarbeta med den demokratiskt valda fackklubben. 

– Jag är optimistisk, säger Daniel Tano, spårvagnsreparatör och en av de elva. Det känns som att det finns en öppning, och vi kommer fortsätta försöka få till förhandlingar med Kommunal Väst. Både de och förbundsledningen var inbjudna till vårt möte som observatörer, men de ville inte komma om de inte fick prata. 

– Och det är verkligen bra jobbat av alla som har hjälpt till att samla namn och informera våra arbetskamrater om situationen. Det är inte lätt när vi i verkstaden jobbar skift, och chaufförerna knappt träffar varandra. 

Proletären var på plats före mötet och fick en pratstund med flera spårvägare. 

”De säger att vi betett oss illojalt mot förbundet. Men vilka är förbundet, Tobias Baudin eller mina arbetskamrater?”

– Vi vill ha de elva som har har gjort ett bra jobb och slitit och kämpat för oss, säger spårvagnschauffören Kristina Andersson. När vi äntligen hade fått egna fackklubbar på plats, då fick de inte ens något förhandlingsmandat. Vad fan är problemet? Vi betalar medlemsavgiften varje månad, och då ska vi väl ha ett fungerande fack, och inte en massa intriger?

Flera av de elva är på plats i god tid utanför möteslokalen. Spårteknikern Daniel Holst berättar att han fråntogs sina fackliga uppdrag på grund av ”sitt beteende”.  

– Vad betyder det? Sen har de sagt att det är för att vi betett oss illojalt mot förbundet. Men vilka är förbundet, Tobias Baudin eller mina arbetskamrater?

Mikael Gottberg, spårvagnsförare, berättar att det fackliga arbetet varit kaosartat sedan det bildades en ny trafiksektion i januari 2017. 

– Alla upplevde att besluten och makten flyttades allt längre ifrån oss medlemmar. Så det var medlemmarnas vilja att bilda klubbar. Och när vi väl bildat klubbarna, precis så som Kommunal vill att vi ska göra, då har de ingen funktion!

– Avdelningen säger till oss hur vi ska göra istället för att vi ska vända oss till dem när vi behöver hjälp, säger Daniel Tano, och får medhåll av sin arbetskamrat i verkstaden, Andre Elgueta:

– Nu vill vi bara få fortsätta göra våra fackliga uppdrag, tillsammans med Kommunal Väst.