EU är lönedumpning och utnyttjade arbetare

Den fria rörligheten för personer är en av EU:s så kallade fyra friheter. De andra tre är fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Men även om det heter fri rörlighet för personer, så är det inte i första hand för att människor fritt ska kunna åka på semester inom EU som friheten finns.

Syftet med den fria rörligheten för personer är egentligen fri rörlighet för arbetskraft. Målet är att integrera Europas arbetsmarknader till en enda med samma lönenivåer. I Sverige innebär det på sikt att den del av produktionen som tillfaller arbetarna sjunker än mer än den redan gjort de senaste decennierna.

Utländsk arbetskraft i Sverige kommer i huvudsak hit på två sätt – genom utstationering av arbetskraft och genom gästarbete.

Utstationering är den del som har fått mest uppmärksamhet på senare tid, inte minst genom debatten om de nya utstationeringsreglerna (se Proletären nr 44, 2017). Arbetsmiljöverket (AMV), som ansvarar för att registrera utstationerad arbetskraft i Sverige, definierar utstationering såhär: ”En utstationerad arbetstagare är en person som vanligen arbetar i ett visst land men som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid.”

Under hela 2016 fanns 47.727 utstationerade anställda i Sverige. Det är en ökning med drygt tolv procent jämfört med 2015. Vid den första i varje månad befann sig i genomsnitt 7.700 utstationerade anställda i Sverige, men antalet varierade mellan 3.860 i januari och 10.194 i september.

Nästan hälften av den utstationerade arbetskraften, närmare bestämt 23.229 personer, finns inom byggverksamhet. Näst vanligast är tillverkning (9149 personer) och informations- och kommunikationsverksamhet (4.683 personer). Det visar sig vid en närmare granskning att också flertalet av de anställda i kategorin ”bransch ej angiven” (3.765 personer) jobbar inom bygg- och anläggningsverksamhet.

De flesta utstationerade anställda inom bygg kommer från Polen, men även från Tjeckien, Litauen och Lettland. På tredje plats kommer Kina med 775 beviljade tillstånd. Inom tillverkning är det Polen, Litauen, Tyskland och Finland som dominerar. Tyskland var så sent som 2014 det land som hade mest utstationerad arbetskraft i Sverige, men har sedan dess nästan halverat antalet.

Kategorin ”informations- och kommunikationsverksamhet” består nästan enbart av dataprogrammerare och datakonsulter. 53 procent av dem kommer från Indien och 13 procent från Frankrike.

Sett över hela året står Thailand endast för en liten del av den utstationerade arbetskraften (1.905 personer), men under bärsäsongen i augusti och september är landet bland de fyra vanligaste länderna.

Den fria rörligheten innebär att EU-medborgare har rätt att arbeta i annat EU-land som gästarbetare. Hur många dessa är finns det ingen statistik på, men i en intervju på webbtidningen Stoppa Fusket uppskattar Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare för grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet, antalet till flera hundra tusen. Facken inom byggbranschen uppskattar antalet gästarbetare inom svensk byggverksamhet till 50.000.

Nu är det inte så att allt gästarbete är svartarbete eller har med annan ekonomisk brottslighet att göra, men att det förekommer i stor skala inom till exempel bygg- och åkeriverksamhet är väl känt. Även i städbranschen är det utbrett med utländsk arbetskraft, alltifrån gästarbetare till papperslösa och människor utsatta för trafficking.

Under de första 183 dagarna, det vill säga sex månader, betalar gästarbetaren skatt i sitt hemland och därefter i landet hen arbetar i. Men många gästarbetare som trott sig arbeta under lagliga förhållanden har senare blivit krävda på enorma summor av Skatteverket, då deras arbetsköpare inte betalat in en krona i skatt.

Även medborgare från länder utanför EU kan komma in med hjälp av EU:s fria rörlighet.

– Det kostar 400 kronor för en ukrainare eller en uzbek att få tag på ett EU-pass. Det här har blivit en etablerad handel som ländernas myndighet ser mellan fingrarna med, säger Calle Fridén, ombudsman för Seko, till Dagens Samhälle (31/8, 2017).

Han berättar också om gästarbetare från länder utanför Europa.

– På senaste bygget var de flesta latinamerikaner eller ryssar, men det fanns också ett gäng afrikaner som gjorde enklare jobb

Slutligen finns den sorts arbetskraftsimport som alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet underlättade 2008. Tidigare var det Arbetsmarknadsstyrelsen som bedömde om det rådde brist på arbetskraft inom branschen som en arbetsköpare ville importera arbetskraft till. Om det inte rådde brist, skulle arbetskraften rekryteras inom Sverige.

I och med Alliansens och Miljöpartiets reform fick Sverige det mest avreglerade systemet för arbetskraftsimport i hela OECD. Numera är det arbetsköparen själv som bedömer om arbetskraften behöver hämtas utifrån. Om arbetskraften från ett annat land är billigare, så menar förstås arbetsköparen att hen behöver importera arbetskraft.

Facken har rätt att yttra sig om villkoren i varje arbetserbjudande, men det är Migrationsverket som fattar beslut. Arbetserbjudandet är dessutom inte juridiskt bindande, och de faktiska lönerna när arbetarna väl kommer till Sverige kan vara långt under de som först erbjudits.
Under 2016 beviljade Migrationsverket 12526 arbetstillstånd, där fler än hälften var i kategorierna ”IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare mfl” samt ”bärplockare och plantörer mfl”.

Två nationaliteter dominerar: Indien i första kategorin, och Thailand i den andra.

Yrken med och utan högskoleutbildning står för ungefär lika stor del av arbetstillstånden. 7.182 av arbetstillstånden beviljades för arbete i Stockholms län.

I sin rapport ”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen” från 2013 konstaterar LO att den enda delen av arbetsmarknaden som påverkats av Alliansens och Miljöpartiets lagändring är de yrken där det inte råder någon arbetskraftsbrist. Övriga yrken skulle beviljats arbetstillstånd även med de gamla reglerna.

2012, fyra år efter lagändringen, gick en tredjedel av arbetstillstånden till LO-yrken utan brist på arbetskraft.

Ännu en förändring som ingick i Alliansens och MP:s reform 2008 var att asylsökande som fått avslag kunde ”byta spår” och istället ansöka om arbetstillstånd för att få stanna i Sverige. Detta har öppnat för en handel med arbetstillstånd där desperata människor betalar 100.000 kronor och uppåt för en anställning där de är helt i händerna på arbetsköparen. Mister de jobbet, förlorar de också rätten att stanna i landet.

De hårdare asylreglerna som regeringen röstade igenom med hjälp av Moderaterna och Sverigedemokraterna sommaren 2016 medförde bland annat att den som kan uppvisa ett anställningskontrakt när det tillfälliga uppehållstillståndet löper ut beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

2015 ansökte drygt 600 asylsökande om arbetstillstånd. 2016 var de dubbelt så många, nästan 1.300. Långt ifrån alla kan dock räkna med att få sin ansökan beviljad. När Ekot i Sveriges Radio rapporterade om spårbyte i juni 2015, hade endast 1.800 av 5.000 ansökningar beviljats sedan spårbytet infördes 2008.