Hoppa till huvudinnehåll

Svenska fredsaktivisten på Världsfredsrådets möte i Damaskus

– Vi var förvånade över lugnet, vänligheten och värdigheten bland syrierna, säger fredsaktivisten Agneta Norberg som deltog på Världsfredsrådets möte i Damaskus, Syrien, där deltagarna också fick träffa president Bashar al-Assad.

47 delegater från 28 länder deltog på mötet. Dessutom deltog gäster från Demokratisk ungdoms världsfederation (WFDY).
World Peace Council (wpc-in.org)

Ett 50-tal delegater och inbjudna talare från totalt 28 länder deltog i slutet av oktober på Världsfredsrådets verkställande kommittés möte i Damaskus, Syrien. Enda svensk deltagare var fredsaktivisten Agneta Norberg från Stockholm, som var inbjuden för att tala om Norden och Nato.

SANA.sy / Agneta Norberg var en av tre gäster som intervjuades av den syriska tv-kanalen SANA.

– Sverige har ju av tradition en positiv klang i världen, så det blev förstämning när jag sa att Sverige genom ofantliga militärövningar förvandlats till ett verktyg för imperialismen. Många har Olof Palme på hjärnan och lever i en föreställning att Sverige är fredligt och neutralt, säger Agneta Norberg som är medlem i föreningen Syriensolidaritet. Hon representerade inte någon särskild organisation på mötet, men har blivit inbjuden att tala på Världsfredsrådets möten också tidigare.

Världsfredsrådet bildades 1949 som en internationell antiimperialistisk sammanslutning som bland annat arbetar mot kärnvapen, mot krig och för nedrustning. Under lång tid hade rådet sin bas i Helsingfors, Finland, men sedan 1999 är de baserade i Aten, Grekland. I solidaritet med Syrien hade årets möte förlagts till Damaskus, även om själva mötet inte handlade specifikt om Syrien.

På mötet deltog också Demokratisk ungdoms världsfederations (WFDY) som tillsammans med Världsfredsrådet uttalade sitt stöd för Syrien som, skriver de, ”utsatts för en oöverträffad och koordinerad imperialistisk aggression utfört av USA, Nato, EU, tillsammans med Turkiet, Israels sionistiska stat och de reaktionära gulfmonarkierna”.

Fakta

Antiimperialistisk fredsorganisation

Världsfredsrådet (World Peace Councul) bildades 1949 på initiativ av Kominform och var länge associerat med Sovjetunionen och dess allierade.

1950 lanserade Världsfredsrådet genom sin ordförande, kärnfysikern och Nobelpristagaren Frédéric Joliot-Curie, Stockholmsappellen som uppmanade till nedrustning och totalförbud av kärnvapen.

Tidigare var Sveriges fredskommitté medlem i Världsfredsrådet men idag är ingen svensk organisation formellt medlem.

Mötesdeltagarna fick besöka presidentpalatset där president Bashar al-Assad höll ett tal för gästerna där han bland annat beskrev den militära situationen i Syrien som en seger mot imperialismen, jämförbar med kubanernas eller vietnamesernas segrar.

– Han verkade lugn och avspänd. Han nämnde USA som den stora anfallaren och påpekade att inget land som hjälpt till att förstöra Syrien kommer att kunna delta i uppbyggandet.

För Agneta Norberg var det inte svårt att delta på ett möte som så tydligt tar ställning för Syrien.

– Syrien har utsatts för sju år av anfallskrig från alla håll, kan man faktiskt säga. Från USA, från Turkiet som ger fri lejd åt mördare från Syrien, och även från Israel som hjälper sårade terrorister. Det är sådant som inte står i tidningarna.

Vad säger du till dem som menar att mötet bara var propaganda för Bashar al-Assads regering?
– Jag har alltid fått höra sådant, var jag än kommer. Jag kan bara säga det jag säger och försöka vara så sannfärdig som möjlig, säger Agneta Norberg som jämför det med när hon som fredsaktivist besökte Sovjetunionen för att verka för fred under Kalla kriget.

Att Syrien fortfarande befinner sig i krig var inget Agneta Norberg märkte under besöket i Damaskus.

– Det verkade inte vara så sönderbombat. Damaskus är en oerhört vacker stad. De är ju i krig, så jag trodde också att staden skulle vara nedlusad av militärer men det var väldigt lite sådant.

– Vi var också förvånade över lugnet, vänligheten och värdigheten bland syrierna. Samtidigt är de i skriande behov av att världen inte glömmer bort dem. Och vi som var där kände att vi var vittnen till att Syrien lever. Syrierna har inte gett upp. De klarade sig!