Vårdkrisen i Stockholm: Bara en privat vårdgivare kan tänka sig hjälpa regionen

Situationen på regionens sjukhus har blivit så pass allvarlig att medarbetare säger upp sig i protest mot den höga pressen. För knappt en månad sedan införde Karolinska Sjukhuset arbetspass på 12,5 timmar för att klara av belastningen inom intensivvården och i förra veckan meddelade samma sjukhus att de ställer in alla barnoperationer för att kunna frigöra resurser till akut vård av covid-patienter.

– Vi har medarbetare i akutsjukvården, framför allt på iva, som har jobbat 10 månader i skyddsutrustning. Och i november hade vi ett jättetryck, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, till Aftonbladet.

Björn Eriksson meddelade samma dag att sjukvården i Region Stockholm går upp i så kallat förstärkningsläge. Steg två av tre på skalan av beredskapsnivåer. Samtidigt vädjade man till privata vårdgivare att pausa all vård som inte är akut, för att frigöra resurser till regionens akutsjukhus. Detta efter att det framkommit att privata vårdbolag fortfarande utför vård som inte är akut.

– Jag hade möte i går med ett 20-tal av de största aktörerna. Vi pratade om det svåra läget och jag tyckte att vi fick positiva reaktioner. Men ord räcker inte, nu avvaktar vi några dagar, annars måste vi vidta andra åtgärder, sa Björn Eriksson till Aftonbladet.

Men enligt en undersökning av Aftonbladet är det endast ett privat vårdbolag som kan tänka sig hjälpa regionen. Resterande företag svarar antingen att de saknar resurser för att avvara personal eller att de måste ”fullgöra det uppdrag som regionen gett oss”.

Att låta privata vårdgivare avvara personal sker i dagsläget på helt frivillig basis. Men i regionernas upphandlingar av vård finns det möjlighet för det offentliga att ta en större kontroll över den privata och samtidigt skattefinansierade vården. I paragrafen ”kris och katastrofläge” kan man läsa att ”vårdgivaren ska vid katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av Beställaren och fortsätta sin verksamhet under Regionstyrelsens ledning”.

Men det juridiska ramverket tolkas på olika sätt. Socialdemokraterna har krävt att regionen inte längre ska vädja utan kräva hjälp från privata vårdgivare. De borgerliga partierna menar dock att regionen måste gå upp ytterligare ett steg i beredskapen till katastrofläge för att kunna tvinga vårdgivare att avvara personal.

I en intervju med Dagens arena menar dock Björn Eriksson att möjligheten för regionerna att ”begära omfördelning av personal och resurser från privata vårdgivare är densamma i stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge”. Samtidigt säger han att om regionen väljer att aktivera paragrafen skulle detta inte ge någon ytterligare förstärkning till akutsjukhusen.

– Det är väldigt få personer det kan bli fråga om, det är högutbildad personal vi behöver. Men jag tror att det är lika många om vi vädjar som om vi skulle tvinga in privat vårdpersonal, säger Björn Eriksson.

Den politiska majoriteten i Region Stockholms hälso- och sjukvårdsnämnd (L ,M, KD, C och Mp) röstade den 15 december igenom ett beslut om att alla vårdgivare i regionen ska skjuta upp elektiv vård som ”bedrivs med personalgrupper där akutsjukhusen har behov av resurser” och ”som riskerar att ta akutsjukhusens resurser i anspråk”.

Samma beslut påpekar dock att alla vårdgivare ska ”fortsätta bedriva elektiv vård som inte faller inom ramen för ovanstående punkter”. Något som betyder att regionens möjligheter att kräva resurser från privata vårdgivare fortfarande är oklar.