Vårdpersonal protesterar mot regionens sparkrav
Den kommunala vården i Stockholm håller på att kollapsa under regionledningens ständiga sparkrav. Samtidigt tjänar privata nätläkartjänster och vårdbolag grova pengar.
Personalen på den kommunala vården slits ut. Bristen på vårdplatser får förödande konsekvenser: patienter får vänta orimligt länge och dör i väntan på vård. Flykten när sjukvårdspersonalen inte orkar längre påverkar hela vårdkedjan med väntetider på akutmottagningar, inställda operationer, tidiga utskrivningar, hotad patientsäkerhet, ökad arbetsbelastning och stress.
Det skriver kirurgen Darius Barimani och undersköterskan Sarah Degerhammar i ett debattinlägg i Expressen. Både Barimani och Degerhammar arbetar på Karolinska sjukhuset och är medlemmar i Socialistiska vårdarbetare.
I tisdags demonstrerade sjukvårdspersonalen utanför landstingshuset i Stockholm, där den blå-gröna majoriteten sitter, mot nedskärningar, sparkrav och orimliga arbetsvillkor. Parollen är skrämmande träffsäker – den reder effektivt ut vad det handlar om för många vårdbehövande stockholmare: ”Färre gravplatser, fler vårdplatser – med fler vårdanställda blir färre sjuka”.
Barimani och Degerhammar konstaterar att Sverige per capita redan före coronapandemin hade det lägsta antalet vårdplatser i EU, och att det tillsammans med avsaknaden av reservplatser ledde till att många äldre aldrig fick vård under pandemin.
– Vi bor i ett av världens rikaste länder och i Sveriges rikaste region. Då är det en skam att det ser ut på det här viset, säger Darius Barimani till Proletären.
”Det är nästan uteslutande personal på de gemensamt ägda sjukhusen som fått ställa in operationer och offra liv och hälsa i kampen mot corona. När pandemin drabbade världen hade privata vårdgivare i Sverige ingen skyldighet att bidra till att möta medborgarnas ökade behov av vård. Sammantaget ställde barnsjukvården inom Karolinska sjukhuset upp med mer personal till coronavården än alla privata vårdgivare i Stockholm tillsammans”, konstaterar Barimani och Degerhammar.
Stockholmsregionens ledning under Irene Svenonius (M) har lagt sparkrav efter sparkrav på den kommunala vården i Stockholm. Detta trots att regionen 2020 gjorde ett överskott på nära 6 miljarder. Samtidigt har regionledningen uppmuntrat privata vårdentreprenörer. Proletären har tidigare berättat om sparkraven på 72 miljoner på kvinnokliniken på Södersjukhuset (Sös), där fem specialistläkare fått gå och om att akutmottagningen på Sös nu ska spara 80 miljoner. Nu hotas också barnsjukvården på Karolinska av sparkraven, liksom personalens löner.
”Under stora delar av pandemin arbetade vi dessutom under hotet om att få sparken, då regionens besparingskrav med varsel på över 1.000 vårdanställda på Stockholms akutsjukhus fick ligga kvar. Besparingskrav som lades för att finansiera ännu fler privatiseringar, det som politikerna kallar för vårdval”, skriver Barimani och Degerhammar.
– Vi måste fortsätta protestera, vi måste fortsätta att skapa opinion på alla sätt som är möjliga för att de ska lyssna på oss. Se bara vad som hände i Frankrike när de ville höja pensionsålderns där, folk var vansinniga och gick ut på gatorna i tusental för att protestera. Så måste det bli här också för att få dem att lyssna, säger Darius Barimani.
De konstaterar också att medan neddragningarna av personalen på golvet fortsätter och det regnar pengar över privata vårdbolag och nätläkare, har regionen sett en explosion av chefer och administratörer. 4.000 privata vårdavtal sedan M tog makten i regionen för 16 år sedan har lett till en kostnadsexplosion när andelen chefer och administrativ personal har ökat med 32 respektive 62 procent.
