Proletären bemöter argumenten för Nato och värdlandsavtalet

• Nato är en försvarsallians!
Nej. När Nato bildades 1949 sades syftet vara att försvara dess medlemmar vid en eventuell konflikt med Sovjetunionen och det framväxande socialistiska blocket. Men trots att Sovjetunionen och dess allians Warszawapakten föll samman 1991 byggdes Nato istället ut.

Det är dessutom efter Sovjetunionens sammanbrott som Nato genomfört sina första regelrätta anfall mot andra nationalstater. 1994 attackerade Nato bosnienserbiska styrkor i Jugoslavienkriget, 1999 genomförde Nato ett elva veckor långt luftangrepp mot Serbien, ett angrepp utan formell krigsförklaring eller godkännande från FN.

2001 anföll Nato-medlemmen USA, tillsammans med bland annat Storbritannien, Afghanistan. Två år senare gick Nato officiellt in i kriget. Ett krig som pågår än.

2011 anföll Nato Libyen efter att Nato-medlemmarna USA, Frankrike och Storbritannien drivit fram resolution 1973 i FN:s säkerhetsråd, som gav Nato-länderna rätt att ”skydda civilbefolkningen” i Libyen. Idag råder kaos i Libyen.

I alla dessa exempel har förevändningen varit att skydda civilbefolkningen. I själva verket har USA och Nato med militära medel drivit fram regimskiften och förstört länder för att gynna sina egna politiska och ekonomiska intressen.

• Enbart stabila demokratier är med i Nato.
Det finns inget hinder för diktaturer att vara medlemmar i Nato. Grekland var medlem i Nato under den fascistiska juntatiden. Flera Nato-medlemmar har varit inblandade i blodiga kolonialkrig som medlemmar.

Idag är Turkiet medlem i Nato, ett land som av många anklagas för att vara en diktatur och som är allt annat än stabilt. Turkiet har genomfört flera blodiga bombangrepp mot den kurdiska befolkningen i östra delarna av landet och stödjer aktivt terrorgrupper i Syrien.

I Nato-länder som Ungern och Polen inskränks demokratin allt mer av högerregeringar.

• Om Sverige går med i Nato kan vi vara med och påverka alliansen till något bättre.
En krigsallians är en krigsallians är en krigsallians. Samma argument har använts om i princip alla allianser och unioner genom tiderna. I realiteten är Nato ett verktyg för USA.

• Sverige har aldrig varit neutralt och är i praktiken redan med i Nato, så vi kan lika gärna gå med formellt.
Det stämmer att Sverige, trots sin officiella neutralitetspolitik, många gånger spelat under täcket med USA och Nato. Men Sverige har åtminstone behållit möjligheten att stå helt utanför konflikter. Genom ett medlemskap eller värdlandsavtal riskerar vi att automatiskt bli indragna i ett eventuellt krig.

Sverige är visserligen redan med i EU som med sin så kallade solidaritetsklausul reglerar ett gemensamt försvar om ett EU-land blir attackerat. EU:s solidaritetsklausul är dock inte lika omfattande som Natos diton. Att Sverige är med i en allians är heller inget argument för att Sverige ska gå med i ytterligare en.

• Sverige kan inte ensamt försvara sig mot en stormakt som Ryssland.
Genom ett återinförande av allmän värnplikt och en återgång till ett invasionsförsvar kan även ett litet land som Sverige värna sina gränser. Ett isolerat angrepp på Sverige är dessutom ytterst osannolikt. Omvärlden skulle knappast tyst se på om ett neutralt Sverige utsattes för ett oprovocerat angrepp.

• Ett närmande till eller medlemskap i Nato avskräcker fientliga makter från att anfalla Sverige.
Tvärtom. Genom att Sverige går med i Nato eller upplåter sitt territorium åt Nato-trupper blir vi ett legitimt mål vid en konflikt mellan Nato-länder och utomstående makt. Det enda intresse till exempel Ryssland skulle ha av att anfalla Sverige vore att förhindra eller förstöra Nato-trupper på svensk mark eller förhindra att Sverige används som uppmarschområde för Nato.

• Ryssland hotar freden. Se bara på Ukraina!
Det land som startat flest krig de senaste årtiondena är inte Ryssland, utan Nato-landet USA. Nato har utvidgat sina gränser kraftigt sedan Sovjetunionens fall och omringar i praktiken Ryssland.

Rysslands agerande i Ukraina och på Krimhalvön var ett svar på det väststödda maktövertagandet i Kiev. Ryssland ville hindra att Ukraina blir medlem i Nato och försvara sin militärbas på Krim-halvön.

Nato-länderna står för ca 60 procent av världens militärbudget. USA står ensamt för 34 procent. Ryssland för 5 procent.

Ryssland må vara en stormakt med egna ekonomiska och politiska intressen. Men just nu är det snarare USA, och Nato-länder som Turkiet, som hetsar för krig.

USA har ca 600-800 (beroende på hur man räknas) militärbaser utanför USA i runt 80 länder, varav flera i Rysslands närhet. Nato planerar utbyggnad av bland annat baser i Baltikum, Polen och Rumänien.

Ryssland har cirka 10-12 militäranläggningar utanför Ryssland. Den enda basen utanför de forna sovjetrepublikerna är en mindre hamnanläggning i den syriska staden Tartous.

• Men USA minskar ju sin truppnärvaro i Europa?
Det är sant att USA minskar sin truppnärvaro i Europa för att istället utöka sin kapacitet i Sydostasien. Just detta är också en anledning till att USA vill bygga ut Nato i Europa. Europeiska stater ska stå för en större del av Natos (och USA:s) kapacitet i Europa.

• Ryssland kränker gång på gång svenskt territorium och övar flyganfall med Sverige och andra europeiska stater.
Liksom alla stater övar Ryssland på olika militära scenarier. Även USA och Sverige övar olika sorters bombanfall och invasioner.

De senaste fem åren har USA kränkt svenskt territorium flest gånger, nämligen sju. Ryssland och Tyskland delar andraplatsen med sex gånger vardera. Trots upprepade intensiva ubåtsjakter finns inga bevis för att ryska ubåtar ska ha kränkt svenskt vatten de senaste åren.

• Även om Sverige skriver på värdlandsavtalet kan regeringen fortfarande säga nej till Nato-trupper.
Det stämmer att Sverige har en formell möjlighet att säga nej till stationerandet av Nato-trupper i Sverige. Men själva poängen med avtalet är ju att Nato ska kunna stationera Nato-trupper i Sverige. Om vi inte vill ha det bör vi inte skriva på värdlands-avtalet överhuvudtaget.

• Inga kärnvapen kommer att placeras i Sverige, det är bara skrämselpropaganda! Norge har avtalat om att inga kärnvapen får placeras på deras territorium.
Det finns inget i värdlandsavtalet som förhindrar att kärnvapen placeras i Sverige. Visserligen skulle Sverige ha rätt att säga nej, men detta kan ändras i händelse av krig. På samma sätt gäller Norges avtal endast fredstid.

Kärnvapen är en central del i Natoländernas försvar, enligt alliansens uttalande om ”Avskräckning och försvar” från 2012. Nato har ännu kvar sin doktrin om ”first use”, att man anser sig ha rätten att först slå till med kärnvapen, även om motståndaren inte har gjort det.