Vill högern sänka Public service?
Moderaterna talar med kluven tunga om reklamen i SVT. I sin vision för Public Service avslöjar regeringen sig som näringslivets företrädare.
Moderaterna vill förbjuda sponsring i SVT vid stora evenemang som Eurovision Song Contest, OS och VM. I en debattartikel i tidningen Resumé i förra veckan argumenterar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth för ett helt reklamfritt SVT från 2014. ”SR och SVT ska vara fria från reklam, sponsring och produktplacering.”
Redan nu har regeringen med det nya sändningstillståndet begränsat möjligheterna för sponsring i SVT till 20 evenemang per år.
Ambitionen att göra Public Service helt fritt från reklam kan tyckas sympatisk, men bakom kulturministerns retorik döljer sig en agenda med helt andra syften.
Ett förbud mot sponsring av sportevenemang i SVT innebär att Public Service inte ens kommer att kunna förhandla om att sända de stora evenemangen eftersom rättighetsägarna förutsätter exponering i tv.
Stora sportevenemang kommer då enbart att sändas i kommersiella kanaler vilket skulle minska stödet för public service avsevärt och gynna de stora mediebolagen.
Kulturministerns utspel göder misstanken att Moderaterna vill se ett SVT med smalare utbud riktat till en kulturellt och politiskt intresserad medelklass, snarare än ett public service i folkflertalets tjänst. Allt för att public service inte ska lägga beslag på marknadsandelar från privata mediebolag.
Moderaterna är i allt de företar sig näringslivets företrädare vilket blev uppenbart när regeringen så sent som i sommar drev igenom en ny radio- och tv-lag där produktplacering blir tillåtet även i public service. Hur stämmer det överens med kulturministerns retorik om ett reklamfritt SVT?
När det gynnar kapitalet är regeringen villig att sälja ut vår gemensamma television till högstbjudande, samtidigt som SVT ska stoppas från att konkurrera med kommersiella bolag om de riktigt höga tittarsiffrorna.
Moderaternas vision för Public Service är oroväckande. Utan höga tittarsiffror minskar stödet och intresset för gemensamt ägda och icke-kommersiella mediekanaler. Om folket inte har för vana att slå på SVT:s kanaler i jakt på underhållning och avkoppling kommer de inte heller att lockas av det smalare utbud på SVT som erbjuder fördjupning och bildning. Ytterst är det en fråga om demokrati.
Jenny Tedjeza
Proletären nr 34, 2010