Ledaren: Låt inte Aftonbladet sabba valrörelsen
”Låt inte Moskva sabba valrörelsen”, varnar Aftonbladets Karin Pettersson (4/12) i en alarmistisk ton som inte står Jimmie Åkessons senaste valfilm långt efter. I Åkessons värld står Sverige på randen till inbördeskrig och i Pettersson värld inför en rysk kapning av nästa års valrörelse. Varken Åkesson eller Pettersson är några nyansernas mästare.
Om man får tro Karin Pettersson ligger Vladimir Putin bakom såväl Donald Trumps seger i presidentvalet 2016 som att det brittiska folket röstade för att lämna EU. Det putinska spöket finns även bakom problemen att bilda regering i Tyskland.
Tänk vad världen är enkel när alla problem kan förklaras med Putin. Och sen har Pettersson mage att anklaga andra för att vara förskräckande naiva.
Petterssons alarmistiska ledare vittnar inte bara om hennes naivitet utan även om ett grundmurat folkförakt. Petterssons grunduppfattning är att människor inte är kapabla att tänka själva, de reagerar inte utifrån verkliga problem i sin vardag utan är närmast att betrakta som en flock styrd av twitter, botar och nät-smarta påverkansoperationer som manipulerar webbomröstningar och styr flöden.
De sociala mediernas påverkan ska inte underskattas. Dessa medier har å ena sidan en enorm demokratisk potential genom att bryta staters och storföretags monopol på nyhetsförmedling, men genom sitt giftermål med kapitalismen har de blivit fostrare av passiva konsumenter av varor och politiska budskap istället för aktiva och kritiskt tänkande samhällsmedborgare.
Samma gäller snabbhetskulten med sin fördummande förenkling, där komplexa samhällsproblem reduceras till twitterformatets 280 tecken eller sekundlånga filmsnuttar. Men också en förpuppning där likasinnade flockas till varandra och ägnar timmar åt att bekräfta den redan på förhand givna världsuppfattningen. Lägg därtill det enorma demokratiska problemet att makten över Facebook, Twitter, Google och liknande jättar ligger i privata händer, bortom varje demokratisk kontroll.
Men de sociala medierna ska inte heller överskattas. Dessa medier står – lika lite som gammelmedias jättar – inte fria från de sociala motsättningar och ekonomiska problem som utgör de verkliga orsakerna till den politiska turbulensen.
Att statsmakter och storföretag använder medier till att manipulera folk är inget nytt. Om inte förr så visade Snowdens avslöjanden hur avancerat detta arbete är.
Det nya är att västmakterna och deras liberala etablissemang inte längre står oemotsagda. Den unipolära värld där ”världssamfundet” var liktydigt med åsikten hos makteliterna i Washington, London, Berlin och Paris är över. Så som det är kan det ej förbli är en insikt som börjar sjunka in även hos de västliga eliterna.
George Orwell skrev en gång att ”i varje givet tillfälle finns en slags övergripande renlärighet”. Det är denna renlärighet som går på grund när det krig för frihet och demokrati som Pettersons tidning stödde i Libyen, slutar med återupprättad slavhandel.
Och snarare än Petterssons konspiratoriska verklighetsuppfattning där politisk turbulens skapas av botar och twitterflöden bottnar förändringen i att människor ser hur ”renlärigheten” drar isär samhället, landsändar avfolkas och stadsdelar och arbetsliv förslummas. Vitala samhällsfunktioner krackelerar. Den överklass vars förmögenheter, enligt renlärighetens påbud, skulle sippra ner och berika samhället väljer istället att flytta pengarna utomlands.
Karin Pettersson och Aftonbladet göder en självbild av att vara kritiker av denna renlärighet, men med få undantag fogar sig tidningen till maktens påbud. De kommer att skrämmas med Åkesson för att motivera sitt stöd till en möjlig blocköverskridande regering. De skrämdes med UKIP för att motivera sitt stöd till stormaktsunionen EU och med Trump för att rättfärdiga stöd till Hillary Clinton. Och som Karin Petterssons konspirativa ledare skräms de med Putin och gör sig på så sätt till språkrör för Stratcom, Natos strategiska kommunikationscentrum.
Så länge frågorna ställs på det sättet kan de verkliga makthavarna sitta tryggt. När såg du senast Aftonbladet avslöja och angripa den svenska borgarklassens nationella och globala agenda?
Vi får inte låta Aftonbladet sabba den kommande valrörelsen.