Pinkwashing av människohandel

Är det en mänsklig rättighet att få köpa en annan människas kropp? Eller är det en mänsklig rättighet att slippa sälja sin kropp?

Sedan Amnesty International för två år sedan i de mänskliga rättigheternas namn krävde total avkriminalisering av prostitution har sexindustrins lobbyister fått en organisation med auktoritet att luta sig emot.

Under Stockholm Pride i början av augusti genomfördes programpunkten ”Sexarbetare talar – vilka lyssnar?”. Arrangör var den nybildade organisationen Fuckförbundet som säger sig vilja organisera sexarbetare och verka för att förbudet mot köp av sexuella tjänster avskaffas.

Bara ett par dagar tidigare, när tidningen Dagens ETC uppmärksammade att prostitutionen ökar under Pride-veckan, sa Stockholm Prides ordförande Haydar Adelson att föreningen ”tar avstånd från all form av prostitution och människohandel”. Då var programpunkten med Fuckförbundet sedan länge spikad.

Genom att erbjudas en plattform i Pride kan Fuckförbundet göra prostitution till en fråga om frihet från sexuellt förtryck. Risken är att sexsäljare under Prides paraply bara blir en i raden av identiteter att bejaka och försvara, istället för att prostitution behandlas som det systematiska våld mot kvinnor och barn det faktiskt är.

Fuckförbundet säger sig kämpa för sexarbetarnas mänskliga rättigheter. Vad organisationen menar med mänskliga rättigheter blir tydligt i en debattartikel i Dagens ETC som går ut på att prostitution måste värnas som utväg och inkomst. ”Sexarbete kan vara den främsta vägen bort från fattigdom.”

Fuckförbundet menar vidare att personer med psykisk ohälsa som inte klarar av ett vanligt jobb ges möjligheter till ett drägligt liv genom att sälja sexuella tjänster. Och, inte att förglömma, ensamstående föräldrar kan få mer tid till sina barn genom sexarbete.

Debattartikeln utgör den totala kapitulationen inför klassamhällets djupt inhumana konsekvenser. Är du fattig? Platsar du inte på arbetsmarknaden? Är du ensamstående mamma? Sälj din kropp!

Samtidigt försäkrar Fuckförbundet att sexköpslagen ska avskaffas för att värna de prostituerades mänskliga rättigheter, inte för kundernas skull. Men prostitution har alltid varit för köparnas skull. Och för alla de mellanhänder och kriminella organisationer som tjänar storkovan på att exploatera fattiga kvinnor.

Prostitution är patriarkatets kvinnosyn och den liberala moralen i skön förening: Den man som kan betala för en kvinna, har också rätt till henne.

I en kapitalistisk värld där näst intill alla aspekter av det mänskliga livet exploateras, är det svenska förbudet mot köp av sexuella tjänster ett progressivt undantag. Sex ska inte vara en vara. Det handlar inte om att moralisera över de individer som av olika omständigheter hamnar i prostitution utan om att ett samhälle som accepterar att sex kan köpas för pengar är ett sämre samhälle.

Enligt en kartläggning av prostitutionen i Sverige, genomförd av Länsstyrelsen i Stockholm 2014, är också en stor majoritet, drygt 70 procent, av svenskarna för sexköpslagen.

7,5 procent av männen i Sverige uppger att de någon gång har köpt sex, men det är en låg andel internationellt sett. I länder som Tyskland där sexköp och bordellverksamhet har legaliserats syns istället en stor ökning av både gatuprostitution och illegala bordeller.

Så hur tänkte festivalledningen för Stockholm Pride när de upplät sin arena för sexindustrins lobbyister?

Pinkwashing, eller ”sälja grej med gay”, är idag vardag. Under sommarens Pride-arrangemang går var och varannan reklamfilm i regnbågens färger.
Oavsett om reklammakarna vill sälja juice eller träningskläder utnyttjar de skickligt den solida aura av godhet och lagom kittlande upprorsanda som Pride-fenomenet representerar.

Även i storpolitiken är pinkwashing etablerat, inte minst vinner Israel propagandapoänger som Mellanösterns enda HBTQ-vänliga stat, samtidigt som samma stat systematiskt och brutalt kränker palestiniernas mänskliga rättigheter.

Är det nu dags för pinkwashing av sexindustrin och den människohandel som i en globaliserad och orättvis värld är en oundviklig del av prostitutionen?

Pride, vars huvudsponsorer är Stockholm stad och Kulturhuset Stadsteatern, vill vara en manifestation av kärlek och frihet. Prostitution är så långt från kärlek och frihet man kan komma.