Frankrike går ut i strejk mot Macrons högeroffensiv
– Macron för samma gamla högerpolitik, men han vill genomföra den i snabbare takt. Vi försöker samla olika arbetargrupper, ungdomar och pensionärer för en stark motoffensiv, säger Axel Persson, järnvägsarbetare från Paris. Den 12 september går Frankrike ut i generalstrejk.
Det har gått fyra månader sedan Emmanuel Macron segrade i presidentvalet den 7 maj. I juni vann hans högerparti La République en marche majoritet i parlamentet och fenomenet Macron hyllades i Sverige av både högern och socialdemokrater.
Proletären ringer upp järnvägsarbetaren Axel Persson, bosatt i Parisförorten Trappes, för att få ett arbetarperspektiv på den politiska utvecklingen.
• När Macron tillträdde beskrevs han som räddaren av Frankrike. Trots kort tid vid makten talas nu om kraftigt sjunkande stöd.
– Ja, stödet för Macron har störtdykt i alla opinionsmätningar, det är den snabbaste nedgången för en president någonsin under den femte republikens historia, svarar Axel Persson.
– Man ska inte heller glömma att Macron aldrig haft en majoritet bakom sig. En stor del av väljarna, särskilt inom arbetarklassen, valde att inte rösta. Macron står för samma politik som de tidigare presidenterna Hollande och Sarkozy.
Axel Persson är ordförande för CGT:s fackklubb för järnvägsarbetare i Trappes, en av Paris västra förstäder. CGT är den mest radikala av de fackliga centralorganisationerna i Frankrike och var tidigare knuten till kommunistpartiet.
Det var en tillfällig seger. Med Macron som president har de franska storföretagen fått ny kraft bakom kraven på en ”reformerad” arbetsmarknadslagstiftning.
– Det Macron vill driva igenom är i stort sett de förslag som inte gick igenom 2016. Företagen ska lättare kunna kringgå kollektivavtal och fackföreningarna, och det ska bli lättare och billigare att avskeda, säger Axel Persson.
Den nya regeringen vill i vissa avseenden gå längre än den förra. Det gäller exem-pelvis reglerna vid olagliga uppsägningar. Tidigare har facken kunnat ta strid för att den som lagvidrigt sagts upp både ska få jobbet tillbaka och ekonomisk ersättning. Axel Persson berättar att Macron vill sänka ersättningen vid olagliga uppsägningar samtidigt som rätten att få jobbet tillbaka försvinner.
– Syftet är inte att skapa jobb utan att underlätta för arbetsgivarna att reorganisera produktionen med färre arbetare som får sämre lön. Allt handlar om att maximera profiten.
• Hollandes förslag 2016 om en ny arbetsmarknadslag möttes av protesterna under flera månader. Hur är stämningarna idag när Macron försöker driva igenom ännu mer arbetarfientliga förslag?
– Hollande fick 2016 igenom en del av sina förslag. Det har gjort det svårare att mobilisera. Det är färre fack som nu tar strid mot lagförslaget än förra året. Strejkerna och demonstrationerna den 12 september blir ett första test, säger Axel Persson.
Det var CGT som tog initiativ till strejken den 12 september. En av de mindre fackliga centralorganisationerna, SUD, har anslutit sig och uppmanar sina medlemmar att strejka. Sådana uppmaningar hörs också inifrån andra fackliga centralorganisationer i protest mot ledningarnas passivitet.
Axel Persson nämner Force Ouvrière, FO, som ett exempel. FO är den tredje största landsorganisationen i Frankrike efter det socialdemokratiska CFDT och CGT.
– Även om det nationella ledarskapet i FO inte kallat till strejk har flera förbund inom FO beslutat att strejka. Det är positivt att de offentligt går emot ledningen.
• CGT säger att strejken den 12 september inte bara riktar sig mot försämringarna av arbetsmarknadslagarna utan mot alla antisociala åtgärder från regeringen. Vilka är dessa åtgärder?
– Regeringen Macron har utlyst en offensiv mot alla sektorer. Inom offentlig sektor ifrågasätts sjukersättningen för statsanställda och lönerna ska frysas. Inom järnvägen förbereds en lag för privatiseringar. Nästa år kommer man att ta sig an pensionssystemet. Och studenternas bostadsbidrag har redan sänkts, säger Axel Persson.
– Det är en generell offensiv från regeringens sida, varför vi måste svara med en generell motoffensiv. För att det ska bli en stark reaktion måste den förankras i lokala krav.
En viktig uppgift inför strejken den 12 september är därför att visa på att arbetsmarknadslagen är en del av något större.
Axel Persson nämner studenterna som exempel. Insikten om att deras försämrade villkor går hand i hand med angreppen på kollektivavtalen och anställningstryggheten har fått studentorganisationer att ansluta sig till strejkdemonstrationerna den 12 september. Det finns även planer på att ockupera universiteten.
– Det vi försöker göra är att sammansluta olika arbetargrupper, ungdomar, pensionärer och andra sektorer till en stark mot-offensiv, säger Axel Persson.
Det är inte bara facken som tar initiativ till protester mot Macron. Elva dagar efter strejken är det dags för nästa nationella protest mot arbetsmarknadslagarna.
Bakom det initiativet står den vänsterradikale Jean-Luc Mélenchon, som kom trea i presidentvalet efter Macron och högerextrema Front Nationals Marine Le Pen. Mélenchons rörelse Okuvade Frankrike fick elva procent i parlamentsvalet.
– Även om jag inte har några illusioner om Mélenchon, han är en socialdemokrat, så vill jag att alla olika initiativ mot regeringen blir så starka som möjligt. De olika dagarna, 12 september och 23 september, skapar en viss förvirring. CGT önskar att alla ska strejka och demonstrera tillsammans, det vore det bästa. Men om det inte går, då ligger det i vårt intresse att stödja alla initiativ i motoffensiven, avslutar Axel Persson.