”De krigsskadade behöver rehabilitering”
Av de drygt 8.000 gerillasoldater som registrerades i fredsprocessen är antalet krigsskadade med amputationer och liknande så många som tusen personer. Det säger Ronald Guerrero med 21 års erfarenhet av kriget och som själv saknar höger underarm. Nu leder han den nybildade Stiftelsen för de krigsskadade.
När vi träffade Ronald Guerrero, eller Elkin Sepulveda Angel som är hans verkliga namn, i djungeln 2012 imponerade han genom att göra samma uppgifter som sina kamrater. I kamouflageuniform, med AK-47:an vilande på sin decimerade högerarm, gick han över floden i sällskap med truppen.
När vi nu träffar honom fem år senare har han skärmmössa och solglasögon på denna. Han säger att omställningen är knepig, ”men det finns ingen annan väg”.
– De krigsskadade behöver ett speciellt rehabiliteringsprogram för att inlemmas i samhället. Vill Sverige vara med är ni varmt välkomna, säger han när vi sätter oss framför ”Farc-affären” som säljer souvenirer av olika slag som de 255 gerillasoldaterna, som har koncentrerats på denna plats i länet Guajira, producerar.
Ronald Guerrero leder den nybildade Stiftelsen för de krigsskadade som fått juridiskt erkännande och nu är registrerad i Colombia. Hans uppgift består i att ge liv och innehåll för de krigsskadade, inte bara gerillans män och kvinnor utan även de militärer och paramilitärer som skadats i den väpnade konfrontationen med gerillan. Han menar att det är ett led i den försoningsprocess som inletts mellan de två huvudaktörerna.
Hittills har medierna, såväl i Colombia som i utlandet, nästan uteslutande talat om ”offer” när det gällt offer för gerillans aktioner. Men här handlar det om närmare tusen krigsskadade gerillasoldater som ingen brytt sig om.
Staten, det vill säga de väpnade styrkorna, polisen och deras allians med paramilitärerna, stod för 80-85 procent av brotten mot de mänskliga rättigheterna. Men under fredsprocessen visades det nästan bara upp bilder eller reportage över lemlästade militärer eller civila offer i den väpnade konflikten. Nästan aldrig nämndes gerillasoldater som råkat ut för samma öde.
Under 2015 anlände bara 36 sårade armésoldater till det jättelika militärsjukhuset i huvudstaden Bogota och under 2016 och 2017 registrerade siffran noll. Tidigare anlände soldater varje dag med sönderslitna kroppar, tarmar eller kranier.
Ronald kommenterar den mänskliga tragedin för den krigsskadade:
– Föreställ dig en person som inte bara är blind och inte har några händer, utan dessutom sitter i fängelse! Personer och kamrater som dessa vill vår stiftelse hjälpa och vi måste få ut de närmare tusen krigsfångarna från Farc som regeringen eller domarna fortfarande håller fångna, trots att amnestidekretet skrevs under för ett år sedan! säger han indignerat.