Gerillasoldaten Kevin om fredsavtalet och framtiden
Kevin Salazar är medlem i Farc, det som fram tills nu varit Colombias Beväpnade Revolutionära Styrkor. Proletären möter honom i övergångszonen Oscar Mondragon i Miravalle, Caquetá, djupt inne i Colombias djungel. Vi sätter oss på en höjd för att prata lite om livet under kriget, fredsavtalet och framtiden.
• Vad har det inneburit att leva i djungeln som gerillasoldat i Farc?
– Livet som gerillasoldat har alltid varit ett svårt sätt att leva. Vi vaknar klockan 04.00 varje morgon, uppställning, arbetsscheman med fasta tider, alltid vara beredd på flyganfall eller att fienden ska komma, och sen har vi också vakttjänsten. Utan den skulle vi ha dött flera gånger om redan.
– Man kan utifrån tycka att det är ett strängt sätt att leva på, men det har hållit oss vid liv och möjliggjort för oss att fortsätta kampen. Den kamp som vi har fört under dessa 53 år i strid och alltid kommer att föra – den som handlar om att ge makt till de som alltid varit utan. Det som nu har lett oss fram till den punkt att regeringen nu har gått med på våra krav så att vi kan lägga ner våra vapen.
– Jo, trots freden och det avtal vi har skrivit på med regeringen kommer vi ändå att vara rädda. Det finns ingen garanti för att de inte ska göra oss illa. Historien har visat oss att regeringen är beredd att säga och göra vad som helst för att flytta fram sina positioner. Se bara vad som hände förra gången man försökte sig på fred under 1980-talet. Minst 5.000 personer fick sätta livet till.
– De kan med lätthet skada oss och även döda oss, speciellt nu när vi har varit inringade i dessa övergångszoner. Men vi kan inte bara tänka på vår egen säkerhet i alla lägen, utan vi måste också försöka ha hopp om att kunna bygga något nytt. Det är dock inte bara regeringen som vi är rädda för. I samtliga 74 zoner som Farc nu har lämnat har regeringens svans gått in och på många sätt tagit över.
• Vilka är det du menar med ”regeringens svans”?
– Paramilitären. De paramilitära grupperna har alltid försökt tysta de som tycker annorlunda, och det svåra är att regeringen inte har gjort speciellt mycket för att stoppa dem. Och då är det inte bara gerillasoldater som råkar illa ut, utan vänstermänniskor, fackliga ledare, politiker, bönder, alla som inte håller med dem.
– Ett annat hot kommer från USA:s militärbaser i landet där regeringen trots fredsavtalet har börjat träna mer med amerikanska soldater.
• Vad betyder freden?
– Vi vill kunna föra fram våra krav utan att bli dödade för det, och denna efterlängtade fredsprocess gör till exempel att bönderna nu slipper oroa sig för att bli bombarderade för att de bor i en ”Röd Zon” och kan organisera sig på helt andra sätt än tidigare. Om regeringen fullföljer avtalet kan vi bönder återvända till våra hem och börja bygga upp våra liv.
– Farc har alltid fört fram sina politiska krav sedan grundandet för 53 år sen fast med vapen i hand, ett politiskt-militärt arbete. Från starten har vi kämpat för att få igenom våra krav: landreform, rätten till ett drägligt liv, tillgång till utbildning och sjukvård för alla, satsningar på jordbruket och landsbygden, och den grundläggande demokratiska rättigheten att få yttra sin åsikt och utöva politisk verksamhet.
• Men är det inte som att ta ett steg tillbaka när ni nu väljer att lämna ifrån er vapnen?
– Att vi har gett ifrån oss våra gevär betyder inte att vi har slutat slåss. Vi använder orden som vapen i kampen för att få igenom våra krav som vi alltid fört.
– Och nu genom att vi räknas som fullt lagliga kan vi kämpa för att förena bönderna, arbetarna, partier, kyrkor, föreningar, ursprungsbefolkning och sociala rörelser. Föra samman alla krafter för att kunna utgöra en politisk makt som en hel klass. Allt som kan gynna proletariatet och de bortglömda i det här landet.
• Hur jobbar ni i övergångszonen där ni nu befinner er?
– Vår vision är att skapa ett kooperativ med bönderna, som ett gemensamt företag som kan vara för allas väl, där vi alla hjälper till och bygger upp våra liv tillsammans. Vi har påbörjat projekt med boskapsuppfödning och fiskodling, men även hantverk och husbyggen. Vi har en skola på gång för att kunna lära oss mer om allt som har med odling att göra, men också för att kunna göra oss självgående i allt som kan ha med kooperativ att göra.
• Har regeringen fullföljt allt man lovat i fredsförhandlingarna?
– Meningen var att vi skulle få hjälp med material och byggandet av husen i våra nya zoner, men det mesta har vi fått fixa själva. Allt du ser här har vi byggt själva. Tillgången till just sjukvård och medicin och även rent vatten har varit det mest bristfälliga. Sedan finns fortfarande många politiska fångar kvar som skulle ha släppts för ett bra tag sen, och många blir fortfarande arresterade när de går på gatorna trots att de ska vara fria.
– Farc har nu uppfyllt i princip allt det som vi kommit överens om, nu väntar vi på att regeringen ska göra detsamma.
• Har du något du vill framföra till Proletärens läsare i Sverige?
– Jag vill bara be alla att komma hit och lära känna oss och våra projekt, våra nya slagfält. Lär känna våra stora rikedomar i form av vår konst och vår natur, våra berg, floder, djur, och vårt kooperativ. Sen skulle närvaron av internationella gäster tvinga regeringen att fullfölja fredsavtalet.
Dennis Källerfors