Haiti i ruiner - nyliberalismen förvärrar läget
Den humanitära katastrofen i Haiti är av ofattbara mått. Antalet dödsoffer beräknas vara 100.000. Mångdubbelt fler har skadats eller förlorat bostad och försörjning. Situationen förvärras av den nyliberala politik som USA och Internationella valutafonden har påtvingat Haiti. Under åratal har statsmakten monterats ned. Därför finns ingen kraft som kan organisera hjälparbetet.
Haitis premiärminister Jean-Max Bellerive bekräftade på söndagen att dödssiffran i jordbävningen ligger på minst 70.000. Men inräknad i denna siffra är endast bekräftade döda i Port-au-Prince och den närbelägna staden Leogane, som till fyra femtedelar förstördes i skalvet.
Premiärministern beräknar att 100.000 döda i landet som helhet är en minimisiffra.
De döda begravs i panik i massgravar eller ruttnar bara bort i det öppna. Tiden har runnit ut för ett förfärande antal skadade. Massor av de skadade har sårinfektioner som i Haitis klimat kombinerat med utebliven medicinsk hjälp är dödliga. Läkare tillgriper amputeringar och tvingas i denna tragedi välja bort patienter som de anser stå utom all räddning.
Flyktingar sänds tillbaka
Amerikanska regeringstjänstemän har gjort klart att behandling av jordbävningsoffren inte är prioriterat av USA. Medicinska faciliteter på hangarfartyget USS Carl Vinson, som ligger utanför Haitis kust, kommer inte att behandla haitier. Högsta medicinansvarig på hangarfartyget Alfred Shwayhat, säger till Wall Street Journal att han förbereder sig på att ”behandla 1000 haitier ifall nödvändigt”, men sade på söndagen att han ännu inte fått någon order i den riktningen.
Amerikanska tjänstemän har varnat haitier att ifall de försöker fly till USA kommer de att deporteras tillbaka till Haiti. ”Det kanske finns spontana strömningar att lämna ön för att komma hit. Men ni kommer inte i åtnjutande av statusen för tillfälligt skydd.”
Samtidigt anklagar solidaritetsaktivister medierna för att tiga om Haitis historia och bakgrunden till varför katastrofen fått den omfattning den nu har.
Varför var, enligt stadens borgmästare, 60 procent av byggnaderna inte säkra ens under normala omständigheter?
Varför fanns inget regelverk i en stad som ligger i en jordbävningszon?
Varför har huvudstaden kunnat svälla från 50.000 människor på 1950-talet till dagens två miljoner?
Var finns statsmakten?
Varför finns ingen statsmakt som kan organisera hjälparbetet?
För att förstå detta måste man se USA:s politik mot Haiti. Den går ut på att skydda den interna eliten, genomföra nyliberalismen, nedmontera stora delar av statsmakten (utom polis och militär) och i övrigt dra ned på offentlig administration. Detta är politik som förvärrat tragedin i jordbävningens spår.
Innan den folkvalde presidenten Jean-Bertrand Aristide kidnappades av USA:s marinkår 2004 och skickades i exil hade han lagt fram ett förslag om regelverk för byggnationen, ett förslag som slängdes på soptippen av det efterföljande styret.
Hur många liv hade räddats om regelverket införts?
ERIK ANDERSON
Proletären nr 3, 2010
USA prioriterar militär kontroll
Mitt i den humanitära katastrofen efter jordbävningen den 12 januari, koncentrerar sig USA på att stärka den militära kontrollen över Haiti. USA fruktar massprotester och upplopp från hungrande, törstande och desperata haitier.
Därför är det transporter av USA-trupp som har prioriterats, inte internationella hjälpsändningar.
Den amerikanska militären har nu tagit kontroll över flygplatsen i Port-au-Prince och använder den som bas i sin militära uppbyggnad. Det amerikanska flygvapnet har tagit över driften och kontrollerar all flygtrafik.
Flygplan hindrades
I helgen nekades flygplan med humanitär hjälp från Frankrike, Brasilien och Italien att landa, och Röda Korset rapporterade att ett av deras flygplan omdirigerades till Santo Domingo, huvudstad i grannlandet Dominikanska Republiken.
Frankrikes ambassadör i Haiti, Didier le Bret, uppgav att den franske utrikesministern Bernard Kouchner hade framfört en protest till amerikanska utrikesdepartementet efter att USA hindrat ett franskt flygplan, utrustat med fältsjukhus, från att landa.
Ambassadören tillade att flyg-platsen i Port-au-Prince ”inte var en flygplats för internationella samfundet. Den är ett annex till Washington…Det sades till oss att det var ett extremt nödläge, att det fanns behov av ett fältsjukhus. Att vi genom detta kunde rädda liv.”
Höga tjänstemän för FN:s matprogram bekräftar att USA:s kontroll över flygplatsen i Port-au-Prince skapat allvarliga logistiska problem för hjälp och räddnings-insatser.
Matprogrammets Jarry Emmanuel sade till New York Times: ”Det är 200 flygplan som landar och lyfter varje dag, vilket är en otrolig mängd flygplan för ett land som Haiti. Men de flesta av dessa är för Förenta Staternas militär… Deras prioriteringar är att befästa landet. Våra är att ge mat. Vi måste synkronisera dessa prioriteringar.”
Som Afghanistan
Totalt finns nu 20.000 utländska soldater i landet. Truppinsatsen är i förhållande till folkmängd lika stor som i Afghanistan.
USA:s intervention påminner om när USA gick iland i det strategiskt belägna Somalia 1993, under förevändningen att man skulle ”säkra” distributionen av livsmedel till en svältande befolkning. USA kom att omgående blanda sig in i inbördesstriderna och kom att hatas av civilbefolkningen, efter att amerikansk trupp dödat ett stort antal civila.
Risken för att detta skulle kunna ske i Haiti är uppenbar. USA:s syfte med sin intervention är inte att återuppbygga ett kraftfullt lokalt styre. Sedan de USA-stödda diktatorernas fall har USA:s linje varit att göra Haiti så svagt att landet inte kan styras utan ”det internationella samfundets hjälp”.
Vilket på ren svenska betyder att landet skall återgå till något som liknas vid kolonialstyre.
EA