Amineh Kakabaveh: Därför lade jag ned min röst
Den politiska vilden, socialisten Amineh Kakabaveh, ställde krav på S på totalt nio punkter för att hon skulle rösta gult. Men ser hon några risker med att släppa fram en regering som drivit frågan om försämrad arbetsrätt? Proletären har pratat med den tidigare vänsterpartisten om regeringskrisen och parlamentarismen.
Sverige har en ny statsminister. Den 14 september kommer Stefan Löfven presentera sin regeringsförklaring efter det att riksdagen hållit stängt under sommaren.
När riksdagens talman, Andreas Norlén, prövade Löfven som statsminister krävdes 175 röster för grönt eller gult. Med knappa marginaler blev varje enskild röst viktig för Socialdemokraterna.
En av dessa röster var Amineh Kakabaveh – tidigare medlem i Vänsterpartiet men som sedan 2019 sitter i riksdagen som oberoende socialist, som hon själv kallar det. Kakabaveh valde att rösta gult under statsministeromröstningen.
– Valet stod mellan pest och kolera, men jag hade aldrig släppt fram en socialdemokratisk regering om det inte vore för punkterna som vi kommit överens om i vårt avtal.
Avtalet, eller överenskommelsen, mellan Amineh Kakabaveh och Socialdemokraterna (se faktarutan) innehåller punkter om bland annat åtgärder mot hedersförtryck, förbud mot religiösa friskolor, förbud mot vinster i välfärden och höjda pensioner. Saker som Kakabaveh poängterar är nödvändiga för jämlikheten, jämställdheten och samhället i stort.
– Varken S eller V har drivit dessa frågor tillräckligt. På ett sätt tycker jag det är lite konstigt att V fäller Löfven utan att komma med några krav när man röstar tillbaka honom. Man har gjort sig till en dörrmatta och kommer förmodligen inte att få något inflytande.
Det som fick Vänsterpartiet att svänga angående Stefan Löfvens föregående regering var frågan om marknadshyror. Amineh Kakabaveh menar dock att Vänsterpartiet borde gått in tidigare och satt ett stopp för januariavtalet.
– Jag vill inte förminska frågan om marknadshyror men för mig är arbetsrätten mycket viktigare. Jag kan tycka att det är märkligt att V inte fällde regeringen på grund av försämringarna i Las.
Ser du inga risker med att nu släppa fram en socialdemokratisk regering som drivit just dessa frågor?
– Det är klart det finns risker. Men vad är alternativet? Det skulle bli ett år av kaos och i värsta fall skulle KD och M bilda regering med stöd av SD. De som röstade på mig skulle förmodligen bli skitförbannade om jag gjorde detta möjligt.
I november kommer Stefan Löfven att lägga fram sin budget för 2022. Någon som kommer bli lättare sagt än gjort eftersom han kan komma att behöva stöd från både V och C.
Centerpartiet har gjort klart att de kan tänka sig rösta för en S-budget, men då krävs det att C får inflytande, samt att Löfven inte budgetförhandlar med Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har å sin sida inte kommit med några direkta krav än så länge.
Beroende på utfall kan Amineh Kakabaveh alltså inta rollen som vågmästare ytterligare en gång. Något hon också nämner när vi frågar om hon tror att S håller vad de lovat.
– Socialdemokraterna kommer att försöka anpassa budgeten för Centerpartiet. Men om det blir för mycket, då kommer det bli svårt för mig att rösta gult. Jag kommer inte rösta igenom en borgerlig politik.
– Det var på grund av januariavtalet som jag inte röstade för Löfven 2019. Det innehöll saker som inte ens Reinfeldt kunde driva igenom. Och nu drevs frågorna istället av Socialdemokraterna.
– Sen undrar folk varför fler och fler röstar på SD. Där har du svaret.
Hur menar du?
– Arbetarklassen ser inte längre en mening med att rösta på de så kallade arbetarpartierna. Dels driver de igenom borgerlig politik men det är också på grund av att medelklassen tagit över i partierna. Personer som inte haft ett vanligt jobb i sina liv utan bara haft en anställning av partiet. Det inger inte så stort förtroende. Och när det är anställda som ska föra kampen... då är vi ute på farligt vatten.
Hur ser du som marxist på det parlamentariska arbetet?
– Det går inte att göra revolution i Sveriges riksdag. Revolutioner görs av folket. Men inför valet har vänstern ett ansvar att mobilisera massorna till att inte rösta på SD. Men det är ännu viktigare att vi lyckas organiserar de som är arga och besvikna på samhället.
Amineh Kakabaveh säger att hon önskar att vänstern blir bättre på självkritik och släpper vurmandet för “medeklassen på Södermalm”. Hon efterfrågar också en fackföreningsrörelse som inte ställer sig på arbetsgivarnas sida.
– Just nu har vänstern en tendens att skylla allt på högern. Vi måste istället inse allvaret och börja mobilisera om vi vill se en förändring.