Kommentar: Bensinbrist med potential

Tomma marknadshyllor, slagsmål vid bensinmackarna om de sista dropparna, tiotusentals grisar och nötkreatur som väntar på transporten till slakten och livsmedelsindustrier som jobbar till tre fjärdedelar av produktionskapaciteten.

Så är situationen i landet när det fattas 100.000 lastbilschaufförer och tiotusentals lastbilar står utan chaufförer. Kaoset i transportsektorn är ett faktum och regeringen kallar in armén för att köra lastbilar.

Hur kunde det bli så i ett modernt industriland som Storbritannien? 

Under många år har kapitalisterna använt sig av mycket underbetald utländsk arbetskraft i transportsektorn. Mest kom chaufförerna från Polen, Litauen, Bulgarien och Rumänien. 

Arbetarlönerna och villkoren för chaufförer har genom åren blivit miserabla, bara möjliga att acceptera för arbetare som inte har sin fasta bostad och liv i Storbritannien. Dessa löner och villkor har medfört att chaufförer med sitt liv i Storbritannien har lämnat yrket i massomfattning. 

Allt detta har fungerat till kapitalisternas stora glädje när maxvinsten var lätt att hämta i chaufförernas dåliga löner och villkor. Men så kommer det oförutsägbara. Brexit och covid bröt strömmen av billiga chaufförer till Storbritannien. När inhemska chaufförer blev en sällsynt vara, var kaoset i transportsektorn ett faktum. 

Den brittiska regeringen vaknar sent och i panik. Regeringen öppnar för import av chaufförer utan begränsningar eller regler och sänker kraven på utbildningen av nya chaufförer i Storbritannien, släpper ut dåligt utbildade nybörjare på motorvägarna. 

Dessutom höjer den brittiska regeringen den dagliga körtiden från nio timmar till tio timmar med två elvatimmars pass i veckan. Men inte en tanke på att bekämpa de miserabla lönerna. Det var väntat av kapitalets regering. 

Tillfället är gynnsamt för de brittiska arbetarna att ta till kamp och återställa rätten till anständiga löner och arbetsvillkor. Vi hoppas de gör så.