Birger Schlaug vill se gula västar i Sverige

Häromdagen fyllde en energisk freds- och miljöröst jämnt. Men när jag uttryckte det ungefär så i ett mejl till honom förstod Birger Schlaug inte att det var han själv som åsyftades.

– Jag trodde först att det var Proletären som skulle fylla 70. Sedan fattade jag att det är jag som blir så gammal, det är ju inte klokt, skrattar Birger Schlaug när vi slår oss ner.

Innan han hunnit få en enda fråga bjuder han på flera vassa citat. Inte konstigt att journalisterna, långt efter att han själv lämnat Miljöpartiet, gärna fortsatt att vända sig till Birger Schlaug för kommentarer om de gröna.

Efter en tuff mandatperiod ska Miljöpartiet på nytt sitta i regering med Socialdemokraterna. MP:s politik har i och för sig spretat ända sedan han var med och bildade partiet 1981, men många av de mer radikala inslagen har kompromissats bort på vägen högerut för att nå dagens position som ”ansvarstagande” regeringsparti. Birger Schlaug ser stora skillnader mellan dagens Miljöparti och det han var med och ledde.

– Man har accepterat idag att grönt bara betyder miljö. När jag var språkrör skrev jag gladeligen debattartiklar i DN om att vi är ett antikapitalistiskt parti, och inte en enda miljöpartist reagerade på det då.

Att inte en enda i partiet svor över hans, inte alltid välförankrade, utspel är nog en sanning med modifikation, och Birger Schlaug erkänner att det kanske inte är hans bästa gren att inordna sig i en organisation.

– Nej visst, jag har en anarkistisk ådra och är mer förtjust i Kropotkin än i Marx. Att administrera färdig politik är inte heller lika roligt som att skapa ny politik.

Han är besviken på dagens likriktade debatt.

I ekonomisk politik är jag klart till vänster, det handlar om demokrati. Liberaler kan inte skilja på frihet för kapital och frihet för människor.

– Alla är beigea i alla frågor idag, ingen vågar sticka ut. Den radikalaste i svensk rikspolitik är Jonas Sjöstedt vars största fråga är att vara emot vinster i skattefinanisierad välfärd, som i hela övriga världen är normaltillståndet. Mer radikalt än så blir det inte.

Birger Schlaug säger att han, som inte identifierar sig som socialist, ofta hamnar till vänster om många som gör det.

– I ekonomisk politik är jag klart till vänster, det handlar om demokrati. Liberaler kan inte längre skilja på frihet för kapital och frihet för människor, säger han och beskriver hur Liberalerna gått från att vara ett socialliberalt till ett marknadsliberalt parti.

– Förr kunde de det. Den gamle folkpartiledaren Bertil Ohlin sa vid något tillfälle att arvskatten borde vara hundra procent. Istället har man plockat bort arvsskatten helt i Sverige, det är sanslöst.

Liberalerna är ett av stödpartierna som dikterar politiken som den nya regeringen ska driva. Det andra har också vandrat högerut sedan Birger Schlaug kom in i politiken.

– På 70-talet fanns det Åsa-Nissemarxister i Centerpartiet som stod till vänster om S i fördelningsfrågor. Nu är Centern ett högerparti. Det är skändligt av Mats Knutson att prata om C som mittenparti, de ligger till höger om Moderaterna i ekonomisk politik.

Proffstyckarna, likt Aktuellts Mats Knutson, imponerar inte på Birger Schlaug. Han säger att politiker och media lever i sin egen bubbla och tar den uteblivna debatten om Cetaavtalet mellan EU och Kanada som exempel.

– Globaliseringskritik uppfattas i Sverige som konstig, så Cetaavtalet väckte inte en enda journalist i det här landet. Det var för komplicerat för dem, men det är ett rent maktförskjutningsavtal som förflyttar makten till kapitalägarna.

Politikerna å sin sida är rädda för att sticka ut och sätter hämsko på sig själva, menar han. Vi kommer in på EU och Jonas Sjöstedts utspel om att V inte längre ska driva kravet på utträde ur unionen.

– Det har de förvisso inte gjort tidigare heller, det är ungefär som med sossarna och monarkin. Men jag tycker tvärtom att man, när vi ser de här nyfascistiska tendenserna i olika europeiska länder, borde säga att vi behöver en plan B. Nu ligger hela EU-byråkratin där som de bara skulle kunna ta över, och det måste man kunna prata om utan att bli stämplad som en idiot.

Han är oförstående till att låta rädslan för att råka ha samma uppfattning som motståndarna i en fråga diktera politiken.

– Tänk om SD stenhårt skulle börja driva kravet Nej till Nato, ska V lägga ner den frågan också då? Så kan man inte bedriva politik.

Birger Schlaug blir upprörd över hur den som idag vågar argumentera mot Sveriges närmande till Nato kan räkna med att mer eller mindre pekas ut som rysk agent. 

– Jag tycker väldigt illa om den här försvarsministern vi har och hur han försöker utmåla den som kritiserar värdlandsavtalet och Natoövningar som sittande i Putins knä. Det där är usel retorik, det är fruktansvärt. Jag är jättekritisk till den ryska regimen, det är en sorts blandning av det sämsta ur Sovjetunionen och det sämsta ur kapitalismen som de har lyckats få ihop till ett auktoritärt system där kapitalister kapar åt sig hur mycket pengar som helst åt sig själva.

Att Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato är inte att lita på, menar Birger Schlaug. 

– Sossarna är oärliga i Natofrågan. Man tar steg efter steg och sen plötsligt kommer man att säga att, vi har ju redan så mycket samarbete, ska vi inte sitta med vid bordet också? Det är ruttet. Då tycker jag Liberalerna är mycket hederligare.

Värdlandsavtalet med Nato är ett exempel på hur Natoanpassningen går under radarn när de stora partierna är överens om politiken.

– Värdlandsavtalet smögs igenom i allra högsta grad, det var inte uppe till debatt. Samtidigt är Natomotståndet relativt stort i Sverige. Om folk fick läsa vad som står i avtalet, översatt till vanlig svenska, tror jag de flesta hade blivit jävligt upprörda. En minoritetsregering har rätt att bjuda in Nato att använda svenska hamnar, vägar och flygplatser och till och med att angripa tredje part ifrån Sverige.

Birger Schlaug är också kritisk till USA:s och Natos påverkan på Sverige, som syns i regeringens enmansutredning om FN:s konvention om förbud av kärnvapen. 

– Sverige låg ändå bland frontländerna för att få till den här konventionen och sen blir man rädd för att Nato säger någonting, det är jätteynkligt.

När vi träffas har Stefan Löfven några timmar tidigare läst upp regeringsförklaringen i riksdagen. Birger Schlaug är besviken på de båda regeringspartiernas roll i den nyliberala regeringsöverenskommelsen.

– S och MP kan inte längre anfalla borgerlig politik, för nu ska man i fyra år stå för en politik som är mer höger än den som Reinfeldt förde. Jag hade inte en susning om att Reinfeldt var en vänsterpolitiker men det har jag fått lära mig nu, säger Birger Schlaug syrligt.

Han ville inte att Vänsterpartiet skulle släppa fram den nyliberala regeringen och är säker på att den utlovade politiken kommer att få konsekvenser.

– Jag har hört många politiker oja sig mellan skål och vägg om vad de här fransmännen i gula västar håller på med, men vad förväntar de sig? Politikerna har gött ett berättigat missnöje. Samma sak kommer att hända här, även om vi är mildare i Sverige. Man lägger upp hela jävla plankan att hoppa på för Sverigedemokraterna.

Högervridningen av riksdagspolitiken ger öppningar för motstånd utanför parlamentet.

– Det finns inga partier som kan suga upp det, så det måste komma underifrån. Det måste bli en folklig protest, säger Birger Schlaug som tycker att svensk media förenklar vad som händer i Frankrike.

– Bensinskatt hit och dit, men tittar man på kravlistan vill de gula västarna ha flygskatt och allt möjligt, och det är uppenbart att det är utsatta människor på landsbygden som är förbannade. Det är klart att folk på landsbygden blir förbannade, det borde alla fatta. 

Han är splittrad i synen på vad som kan hända när det nyliberala samhället krackelerar. 

– Det vore roligt om det tar fart i ett stort land som Frankrike, då kan det smitta av sig, säger Birger Schlaug om de gula västarna, samtidigt som han är orolig för att det blir högerextrema krafter som tjänar på människors vrede över ett samhälle i förfall.

– För att se det positivt gick det att vända 68-rörelsen till en nyliberal rörelse på ett antal decennier. Det borde alltså gå att vrida tillbaka, även om det är svårare. Då måste man ta makten ifrån dem som har den och det kanske krävs en bubbla som spricker och en stor kris för att folk ska förstå. 

– Men det krävs också av oss vanliga medborgare som inte har någon makt att vi själva tar ansvar, säger Briger Schlaug och avslutar med en uppmaning till motstånd i vad han kallar för den globaliserade sentida kapitalismens absurda tid.

– Nu kommer melodifestivalen att väcka stort intresse, men lägg ner det där ett tag. Titta på hur det ser ut i samhället och fundera på att sätta på dig en gul väst istället.