Blodet flyter i kupphögerns Bolivia

Antalet döda i kupphögerns Bolivia stiger så gott som dagligen. I fredags dödades nio personer i Cochabamba av militären. I samma stad bor butiksinnehavaren Inez Rojas, som på telefon berättar för Proletären om den spända situationen i landet.

– Jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt diktaturen på 1970-talet och nu ser jag samma sak igen, säger Inez Rojas som av säkerhetsskäl inte vill vara med på bild i tidningen. 

I fredags dödades nio cocaodlare som kommit ner till Cochabamba från Chapareregionen, där Evo Morales har starkt stöd, för att demonstrera mot statskuppen. Demonstranterna som krävde den självutnämnda presidenten Jeanine Áñez avgång möttes av militärens kulor.

– Den nya de facto-regeringen säger att demonstranterna var beväpnade med skjutvapen men det tror jag inte på. De ljuger, säger Inez Rojas som hörde flygplan och helikoptrar flyga över hennes hus på kvällen.

Minst en av de döda sköts också från helikopter. Men militärerna som avlossade skotten behöver inte vara oroliga. I torsdags utfärdade kuppregeringen ett dekret som ger soldater i de väpnade styrkorna straffrihet för att ”återupprätta ordningen” i landet.

– Ingen ska kunna döda någon utan att ställas till svars. Den nya regeringen har sagt att de ska utlysa nyval och lugna ner situationen, men de uppfyller inte sina åtaganden. Istället sysslar de med att slänga ut diplomater från andra länder och närmar sig den självutnämnde presidenten Guaido i Venezuela. Det är inte rätt, säger Inez Rojas.

Hon är upprörd över hur polisen och militären behandlar bönderna som kommer för att protestera. Inte minst i jämförelse med hur polisen och militären såg mellan fingrarna på de beväpnade och maskerade gäng som höll Cochabamba i ett järngrepp innan kuppen den 10 november.

– I tre veckor var staden lamslagen av folk härifrån. Det var unga pojkar från överklassen som vandaliserade och hotade folk utan att polisen och militären gjorde någonting. Om du inte lydde dem vid vägspärrarna de upprättade gav de sig på dig. Varför gjorde militären inget mot dem?

– Nu när fattiga bönder, som inte döljer sina ansikten, kommer ner från Chapare, skickar den nya regeringen ut militären att förtrycka dem. Varför behandlas de inte likadant? Det är inte rättvist. Det gör ont och gör mig arg och ledsen.

Dico Solis/Opinion

En mamma sörjer sin son efter massakern i Cochabamba den 15 november.

Det är ingen tvekan för Inez Rojas om vad som hänt i Bolivia.

– Det är en statskupp. Militären och polisen har förrått Evo Morales regering och tvingat honom att avgå. Hans motståndare har bränt ner ministrars hus och hotat deras familjer. Jag bor nära Evos hus och har sett hur de har förstört det.

Inez Rojas har själv aldrig varit politiskt aktiv. Ändå undvek hon att lämna hemmet när de maskerade motståndarna till Evo Morales upprättat barrikader runt om i staden.

– Jag har en liten livsmedelsaffär som jag inte vågade öppna på tre veckor. När jag gick ut för att handla en dag såg jag en syn jag aldrig sett förut, omkring 200 unga pojkar på motorcykel med stora vapen. Jag frågade min man vad det var för något och han sa att det var hemmagjorda raketgevär.

Kuppen i Bolivia inleddes direkt efter presidentvalet den 20 oktober som Evo Morales vann. Redan innan rösterna var räknade gick den USA-kontrollerade organisationen OAS (Organization of American States) ut och sa att det fanns indikationer på valfusk.

Evo Morales regering gick med på att bjuda in OAS för en kontrollräkning av rösterna. För att lugna situationen i landet utlyste Evo Morales dessutom senare nyval, men det räckte inte för den fascistiska högern som aldrig var intresserade av ett nytt val.

Den 10 november fullbordades kuppen när överbefälhavaren Williams Kaliman ”uppmanade” Evo Morales att lämna presidentposten. Den amerikanske forskaren och författaren Jeb Sprague har avslöjat att minst sex av officerarna som avsatte Evo Morales, däribland Kaliman, har utbildats vid den ökända School of Americas (numera WHISC), där USA sedan 1940-talet tränat kontrarevolutionära agenter som placerats i säkerhetsstyrkor runtom i Latinamerika.

När senatorn Jeanine Añez från den kristna högern sedan, likt Juan Guaido i Venezuela, utropade sig själv till president var USA snabba med att erkänna henne.

Inez Rojas ser också utländska intressen som stödjer den inhemska högern.

– Jag tror att det är mycket starka och mäktiga krafter bakom vad som händer i Bolivia. Det har noga planerats och förberetts utanför landet. En del misstag som regeringen har gjort har bidragit till den här situationen, men inga misstag förtjänar att mötas av en statskupp.

Inez Rojas ser även ett gammalt uppdämt förakt hos högern och de maskerade ungdomarna i Cochabamba.

– Det är pojkar som hela sina liv hört sina föräldrar pratat illa om Evo Morales regering. Inte för vad regeringen gjort utan för vilka de är. Jag tror att de och deras föräldrar med mycket pengar har skämts över att ha en indian, som inte pratar perfekt spanska, som president.

– Det här är en återgång till den gamla tiden. Vi har uppnått och förändrat mycket de senaste 13 åren men det finns fortfarande ett djupt hat mot Evo Morales. Många har förlorat tidigare privilegier under Evo, hans regering var av en annan sort. Nu har regeringen vita ansikten igen.

Samtidigt är många som ville få bort Evo Morales besvikna, säger hon.

– Många som stödde upproret mot Evo är arga, de är inte överens med vad som händer nu. De trodde att dagen efter att han tvingats bort skulle solen skina och allt vara fantastiskt. Men det kom en storm och ösregn istället.

I La Paz och El Alto fortsätter stora protester mot kuppen, men militären släpper inte in bönderna som kommer till Cochabamba för att demonstrera, säger Inez Rojas.

– Många här skulle vilja gå ut och göra motstånd men är rädda. Som jag. Jag skulle vilja säga till regeringen, militären och polisen att ”varför gör ni såhär?”.

Inez Rojas påminner om att Morales socialistiska parti MAS har stor majoritet i parlamentet, både i senaten och deputeradekammaren. 

– De har valts demokratiskt i val. Fram till den 21 januari som är när Evos mandat går ut borde de styra landet. De facto-regeringen borde också utlysa val innan den 21 januari men jag tror inte att det kommer att hända.

– Från en dag till en annan har rättvisan ändrats i Bolivia. Vi hade en borgmästare i Cochabamba, Jose Maria Leyes, som satt i fängelse för korruption. Dagen efter kuppen släpptes han. Andra korrupta som gått i exil kommer också tillbaka nu.

Inez Rojas ser mörkt på den närmsta tiden i Bolivia.

– Det är så många döda på så få dagar. Jag blir rädd för vad som kommer att hända framöver när så många dödas på så kort tid.