Extremvädret: Bönder drabbas av torkan – och av regeringens flathet

Svenskt jordbruk drabbas hårt av den torra och varma sommaren. Skördarna beräknas bli omkring 30 procent mindre än i fjol.

– Jordbruket borde vara en samhällsangelägenhet, säger Joel Holmdahl, en av många drabbade jordbrukare. Han är kritisk till hur svensk livsmedelsförsörjning lämnats ut till vädrets – och marknadens – nyckfullhet.

På gården i norra Örebro län har Joel Holmdahl får, kor och grönsaksproduktion i mindre skala, verksamheter som alla påverkas av torkan.

– Vi tillbringar två timmar varje dag med att hämta vatten till droppbevattningen, den tidigare använda brunnen räcker inte till på långa vägar.

– Vi har ingen återväxt på betesmarker och åkrar. Vi får stängsla in en massa små markytor och perifera skogsmarker för djuren att beta på. På de åkrar vi odlar havre till foder för gården blir det ingenting. Det blir en dubbel kostnad, man får inte skörden man jobbat för och tvingas istället köpa in foder dyrare.

Joel Holmdahls jordbruk är ett andelsjordbruk, vilket innebär att risktagandet delas mellan producenten och köparen. De ekonomiska förlusterna har därför inte blivit så kännbara. Men om extremvädret håller i sig kan läget bli värre.

De dåliga skördarna driver upp priset på hö och många jordbrukare kommer att behöva nödslakta djur, som annars svälter. På Joel Holmdahls gård kan det bli aktuellt att slakta får och årskalvar. På en allt mer monopoliserad slakterimarknad är det dock inte självklart att slakterierna kan ta emot djuren som behöver nödslaktas.

– De vill att vi håller djuren på gården så länge som möjligt för att köttet ska slaktas ”just in time”. Vi får utfodra djuren tills slakterierna vill ha dem. De dumpar lagerhållningen på oss.

– Som det ser ut nu är det för sent att ställa djur i slaktkö om man vill ha de slaktade i höst eller vinter och vi vet inte förrän i oktober om vi får foder.

För många bönder innebär det att det enda lagliga alternativ som återstår är destruktion av djuren.

– Man får betala för att skicka djuren på förbränning, och det ett år som man redan får in mindre pengar. Det andra alternativet är att slakta illegalt och sälja svart. Det kommer att vara hur mycket svartslakt som helst i höst, säger Joel Holmdahl.

För konsumenterna innebär nödslaktade djur att priset på svenskt kött sjunker i vinter. Men nästa år kan det bli tvärtom, menar Joel Homdahl. Priset på mejeriprodukter och kött stiger eftersom det tar många år att bygga upp en mejeribesättning samtidigt som det kommer att saknas köttdjur.

– Det kommer att vara svajigt under en lång tid. Och det kommer att öppna upp för ytterligare import av billigt utländskt kött som därmed blir mer etablerat på marknaden.

Har du varit med om något liknande förut?

– Nej, absolut inte. Det här är den längsta värmeböljan sedan 1800-talet och det är bara 15 procents fyllnadsnivå i brunnarna.

Hur tycker du att regeringen och myndigheterna hanterat situationen?

– Jag tycker det är symptomatiskt hur de inte hanterat det, säger Joel Holmdahl som menar att det är en del av att jordbruket ses som vilken vinstdrivande verksamhet som helst.

– Och då är väl lösningen att vi importerar livsmedel istället. Det kommer att betyda att många jordbruk går i konkurs och en ytterligare nedmontering av det svenska jordbruket.

På den fria marknaden tvingas svenska bönder konkurrera med storjordbruk i länder med svag lagstiftning, där miljö och arbetskrafts exploateras hänsynslöst.

– Det är en del av EU-medlemskapet och frihandelsdoktrinen att vi ska vara fria aktörer på en fri marknad. Det enda jordbruket vi kan ha är ett som klarar internationell konkurrens.

Joel Holmdahl tycker att det svenska jordbruket istället ska ses som en angelägenhet för hela samhället, inte minst för att kunna hantera krissituationer.

– Om livsmedelsförsörjningen ska vara en samhällsangelägenhet så måste också jordbruket vara det. Den bästa beredskapen hade varit ett levande och decentraliserat jordbruk.

Vad skulle regeringen kunna göra här och nu, för att underlätta för bönder som drabbas av extremvädret?

– Se till att all offentlig sektor köper svensk mat. Det skulle reducera slaktköerna. Hade vi haft beredskapslager kvar, så hade vi haft en buffert. Man hade kunnat släppt ut lagrat foder och tagit hand om överskottet på kött. Idag läggs allt ansvar på jordbrukarna istället.