Bostadskrisen i Uppsala: Bostadsbrist blir guld i hyresvärdarnas fickor

Det byggs en hel del i Uppsala. Byggkranar har blivit ett vanligt inslag i stadsbilden. Trots det är bostadskrisen fortsatt akut. 

Inte ens kommunalrådet Erik Pelling tror att byggkrisen är löst inom de närmaste tio åren. Politikerna har lämnat till marknaden att lösa bostadsnöden med lite hjälp av statliga bidrag.  

Resultatet för Uppsalas del har blivit exklusiva bostadsrätter i stadens centrala delar samt en brutal bostadsförtätning. 

Bygg- och fastighetsbolagens främsta målgrupp finns i den välbeställda medelklassen som lämnar förortsvillan för att bosätta sig i attraktiv stadsmiljö.

”Missa inte chansen att bo centralt intill Fyrisån med inredning utöver det vanliga” lockar HSB sin presumtiva köpare till sitt nybygge vid hamnen. 

Av påbörjade lägenheter under förra året var bara 15 procent (ca 500) hyresrätter. Detta med en befolkningsökning på 5 000 personer om året.

När marknaden nu börjar mättas vill byggbolagen suga ut det sista ur den vikande konjunkturen. 

FFAB som bygger på Kapellgärdet säljer lägenheterna med möjlighet till obegränsad andrahandsuthyrning. Den rätten skrivs in i upplåtelseavtalet. 

Företag tillåts dessutom köpa upp till 35 procent av lägenheterna i bostadsrättsföreningen. Allt för att locka välsituerade att spekulera i bostadsnöden.

De barn vars föräldrar inte har råd att spara en tusenlapp per månad under 20 års tid till en bostadsrätt, får förlita sig på den ändlösa bostadskön till de fåtaliga hyresrätterna. 

Nybyggena är därtill för flertalet inte något alternativ då hyran är för hög. 

Det byggs visserligen en del lägenheter i kvarteret Rosendal med hjälp av det statliga investeringsstödet, men hyran för en etta på 27 kvadrat beräknas ändå bli 4 600 kronor. 

400 000 unga vuxna i Sverige saknar egen bostad, varav hälften bor i osäkra boendeformer. 

Den spekulativa byggboomen skapar dock positiva siffror i form av tillväxt i andra ändan av inkomstklyftan. Bara under 2016 delade de fyra största byggbolagen ut närmare 5 miljarder kronor till sina ägare.

400 000 unga vuxna i Sverige saknar egen bostad, varav hälften bor i osäkra boendeformer. 

Som Hyresgästföreningens före detta ordförande Barbro Engman uttryckte det, innan hon blev uppköpt av motparten: ”Det värsta är att detta är ett slags accepterat elände – samhället struntar i hur det går när de unga utnyttjas på bostadsmarknaden.”

De som inte hänger med i prisutvecklingen blir lämnade vind för våg när byggkapitalet ratar projekt som för ”kostnadskrävande”.

Gentrifieringen av Uppsala innerstad eskalerar samtidigt som Mikaelsgården, en mötesplats för hemlösa, får allt fler besökare. 

Bostadssegregeringen förvärras ytterligare genom de renoveringar som fastighetsägarna inlett med sina bostadsbestånd från miljonprogrammets tid. 

Så har Uppsalahem startat renoveringen av 1 500 lägenheter i den gamla arbetarstadsdelen Eriksberg som ska betalas med hyreshöjningar på 25 till 50 procent.

Med Allbolagen 2011 har allmännyttan omvandlats till vinstdrivande affärsverksamhet. 

Uppsalahem återfinns bland de bolag som genererar högst vinst. Hyresgästerna beskattas med en tusenlapp extra i månaden av sin värd. 

De privata hyresvärdarna gör ännu större vinst. Bland dem Rikshem som genomförde ”lyxrenoveringen” i Kvarngärdet med hutlösa hyreshöjningar som följd.

Till detta kan läggas att den välbeställda medelklassen fått kraftiga värdeökningar på sina villor och bostadsrätter, stödda av skattefinansierade rotavdrag och ränteavdrag som hyresrätter inte är berättigade till.

Även för studenterna får marknadsanpassningen negativa effekter. 

Inför höstterminen förra året erbjöds inga nya studenter bostad. Det gör det svårare att plugga i Uppsala för ungdomar vars föräldrar inte kan köpa en lägenhet.

Effekterna kan bli utökad segregation på landets universitet påpekar boendeekonomen Claudia Wörmann för UNT.

Vi kan konstatera att den marknadsanpassade bostadspolitiken bevisligen misslyckats med att ordna bostadsförsörjningen. 

Värst är det i storstadsregionerna, dit man får räkna Uppsala.

De borgerliga  fortsätter med den ”enda vägens politik”. 

Så vill exempelvis Centerpartiet i sin lokala valutfästelse omvandla 550 lägenheter i Gottsunda, Valsätra och Eriksberg till bostadsrätter.

Några kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen har de rödgröna inte presenterat. Den EU-styrda upphandlingspolitiken ligger fast.

Den lokala politiken har istället kokat ned till mantrat att ”sätta Uppsala på kartan”. 

Evenemangspalats ska locka resursstarka besökare när kommunen marknadsförs enligt nyliberalt koncept, vilket antas generera tillväxt och välstånd. 

Kommunstyret satsar stort på Eventcenter i Gränby, ny fotbollsarena med VIP-loger, ombyggnad av Drottninggatan till ”paradgata” samt nytt stadshus. 

Byggen som tillsammans går på minst 3,5 miljarder kronor. 

För Uppsalahems  hyresgäster i de renoverade lägenheterna väntar däremot kraftiga hyreshöjningar.