Brevbärare riskerar att drabbas vid varannandagsutdelning
Brevmängden minskar och Postnord skalar ner till varannandagsutdelning. Under slutet av 2022 väntas modellen gälla i hela Sverige. Men hur kommer personalen att påverkas?
Den första januari i år lanserade Postnord sin nya leveransmodell där brev, tidningar och reklam kommer delas ut varannan dag. Saker som paket, rekommenderade brev och expressbrev kommer dock fortfarande ha en varjedagsutdelning. Men vissa försändelser, såsom tidningar som inte betalar för expressleverans, kan komma att dröja upp till fyra dagar innan de når mottagarna.
Den nya modellen är redan igång i vissa delar av Skåne och den 3 maj kommer stora delar av Västergötland påverkas. Sedan skalas den upp för att gälla hela landet i slutet av 2022.
– Man har räknat med att 20-30 procent av personalstyrkan kommer försvinna och att det kommer bli betydligt färre fordon. Det viktigaste nu är att vi lyckas hålla ihop heltiderna, säger Tomas Dahl, chaufför på Postnord i Varberg, och förtroendevald i Seko.
Exakt hur uppsägningarna kommer se ut är i dagsläget oklart, men troligast är att så kallade naturliga avgångar kommer utgöra majoriteten av personalstyrkan som lämnar, enligt Seko Posten.
– Det som gör brevbärarna oroliga är arbetsbelastningen. Den kommer öka eftersom man ska ha med sig två dagars brevmängd under ett pass. Här är det viktigt att personalen säger ifrån om ledningens planer för modellen inte fungerar, säger Tomas Dahl.
Men hur ser då medborgarna på Postnords nya leveransmetod? Enligt en undersökning från Post- och telestyrelsen (PTS) svarar 84 procent av de tillfrågade i Skåne att de personligen inte påverkats av modellen. Samtidigt är det bara 57 procent som är positiva.
PTS menar att det finns grupper i samhället som fortfarande är beroende av att skicka och ta emot brev fem dagar i veckan, men understryker samtidigt att detta behov successivt minskat för befolkningen totalt.
– Det är bara att gå till sig själv, säger Tomas Dahl. Hur ofta får du brev? Nästan alla räkningar och myndighetsbrev skickas digitalt nuförtiden. Brevmängden är inte vad den en gång var.
År 2000 skickades det cirka 3.400 miljoner brev i Sverige och 95 procent av dessa kom från just myndigheter eller företag. 2019 var siffran nere i närmare 1.800 miljoner. Nästan en halvering på knappt 20 år.
– Vi hade gärna sett att man hade utdelning fem dagar i veckan, men då måste det finnas en vilja att betala det genom skattemedel. Men vi tror inte det är en realistisk väg. Vi kan inte påverka att breven årligen minskar, säger Johan Lindholm ordförande för Seko Posten till Proletären.