Kommentar: Brexitsagan fortsätter – Johnson hoppas på Bryssel
Med en vecka kvar till den 31 oktober, då Storbritannien senast ska lämna EU, är det fortfarande ingen som vet vad som kommer att hända.
I drygt ett och ett halvt dygn, mellan torsdag och lördag förra helgen, var evighetssagan brexit nära en lösning. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hade kommit överens med EU om en utträdesplan som även Irlands regeringschef Leo Varadkar kan stödja.
En knäckfråga i förhandlingarna mellan Storbritannien och EU har ju varit att undvika återinförandet av en hård gräns mellan republiken Irland och Nordirland. Med Johnsons avtal skulle Nordirland lämna EU:s tullunion tillsammans med Storbritannien men administrativt behandlas som om landet fortfarande ingick i tullunionen.
Det något luddiga arrangemanget skulle innebära att tullkontroller av varor görs i hamnar och på flygplatser istället för vid en hård gräns, och en de facto-gräns i Irländska sjön mellan Irland och Storbritannien. Det senare vägrar det extrema lojalistpartiet DUP i Nordirland, som är stödparti till Johnsons Toryparti i det brittiska parlamentet, att gå med på.
Vid omröstningen om avtalet i Westminster i lördags röstade DUP:s ledamöter också nej till det. Johnson hoppas nu kunna övertyga dem och ytterligare ett antal ledamöter i underhuset för att få igenom avtalet punkt för punkt i veckan.
Boris Johnson har lovat att Storbritannien ska lämna EU ”do or die” senast den 31 oktober som (enligt den förra förlängningen) är sista datum för att Storbritannien ska lämna. Trots det var Johnson i lördags tvungen att skriva till EU och be om ytterligare ett uppskov till den 31 januari 2020.
Innan omröstningen om avtalsförslaget röstades nämligen ett tilläggsförslag igenom som tvingade Johnson att be EU om mer tid. Premiärministern skickade också en sådan begäran till Bryssel på lördagskvällen – som han inte skrev under med sitt namn – men han skickade även med ett brev där han förklarar att han inte vill att EU ska ge det brittiska parlamentet mer tid.
EU-kommissionens avgående ordförande Jean-Claude Juncker sa också i förra veckan att det inte är säkert att EU beviljar en begäran om att Storbritannien ska få längre tid att ta fram ett avtal.
Möjligheten att det blir en avtalslös brexit, det vill säga att resultatet i folkomröstningen till slut respekteras, har därigenom ökat något. Men det är något som Labour och dess ledare Jeremy Corbyn gör allt för att förhindra.
Corbyn, som ansetts vara motståndare till EU hela sitt politiska liv, har i takt med att brexitkäbblet rullat på till synes i oändlighet allt tydligare ställt sig i vägen för brexit. Corbyn kallar Johnsons senaste deal för svekavtal, och upprepar att han och Labour för närvarande koncentrerar sig på att undvika att Storbritannien ”kraschar” ut ur EU, som EU-kramarna uttrycker det.
Som konservativa kommentatorer påpekar är det en så märklig situation i Westminster just nu att den sittande regeringen vill ha nyval, men oppositionen vägrar. När Johnson, som leder en svag minoritetsregering och har förlorat ledamöter som vill stanna i EU, lade förslag om nyval för en månad sedan röstade Labourledamöterna nej.
Sedan dess har Corbyn öppnat för ett nyval, men bara om ”risken” för en ”hård brexit” är avvärjd. Corbyn och Labour ska först och främst undvika att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal, är budskapet från Labourledaren. Enligt Keir Starmer, som är Labours skuggbrexitminister, kommer partiet den här veckan också att officiellt ställa sig bakom ett förslag om en andra folkomröstning om att stanna i EU.
Under tiden sjunker partiet i opinionsmätningarna. Labour skulle få runt 25 procent om det var val idag, enligt färska mätningar. För ett år sedan var de närmare 40 procent. Samtidigt har det konservativa partiet fått ökat stöd sedan brexitförespråkaren Boris Johnson blev partiledare och ligger på runt 35 procent i mätningarna.