”Den här reformen kommer påverka hela Sverige”

Hitachi ABB i Ludvika. Eddie Engström, Mikael Persson och Jorge Nuñez har precis stämplat ut från förmiddagsskiftet på Power Transformers. Det sista som stod på dagordningen var ett informationsmöte med högsta chefen på avdelningen.

– Han kom inte. Det kom besök från högre ort så mötet ställdes in i sista minuten, säger Jorge Nuñez och öppnar dörren till BK:s fik i centrala Ludvika.

Anledningen till att vi stämt träff är Lasreformen. Den lokala fackklubben på Transformers har precis tagit upp Volvo lastvagnars budkavle ”försvara turordningsreglerna i Las” på ett möte. Önskan hos Eddie, Mikael och Jorge är att hela ABB-klubben nu ställer sig bakom den.

– Den här reformen är större än ABB. Den kommer påverka hela Sverige. Klubbarna måste göra sitt och ta upp det på högre nivå. Och kanske viktigast av allt: vi måste göra något, inte bara snacka, säger Jorge Nuñez.

Eddie Engström nickar och instämmer.

– Om den går igenom kommer det slå hårt mot den fackliga aktiviteten på arbetsplatsen. Hur drivande törs de fackliga vara i frågorna som berör arbetet?

– Det kan ju bli som i USA, säger Mikael Persson. Att du får gå på dagen. Till slut kommer ingen våga säga sitt. Det har vi ju bevis på sen tidigare. Det skulle inte vara första gången som den ”obekväma” tvingas gå.

När ett system inte beter sig som planerat letar ingenjörerna efter något som kallas en ”bugg”. En sak som från början inte var tänkt att existera och som nu sätter käppar i hjulet för affärerna. I det moderna Sverige räknas anställningstryggheten in i denna kategori. Ett fel i tiden. En bugg som måste bort.

– Den här budkavlen borde få en större spridning. Nu känns det som att den hållits lite internt inom Volvo, säger Eddie Engström.

– Ja, och varför är det så? frågar sig Mikael Persson. Varför är det ingen som vill nappa på det här? Man vill inte gärna ta på sig foliehatten, men samtidigt vet man att de som förhandlar ofta ligger i samma säng.

– Jo, så är det, säger Eddie Engström. Och det har inte varit så mycket snack om Las på golvet eller i fikarummet.

– Precis! Men det har inte varit någon lampa på det heller. Ingen av de stora tidningarna tar ju upp frågan. Där står det om bantningstips istället. Det är tydligen sånt vi ska läsa, svarar Mikael Persson.

Från regering och arbetsgivare är argumenten desamma. Enligt samhällsingenjörerna behöver landet en uppdatering; ”den svenska modellen 2.0”. När den lanserats kommer lagar och regler anpassa sig efter en ny och “modern” arbetsmarknad, inte tvärtom.

Erling Bronsberg

På ABB i Ludvika är det standard att ta in "konsulter" - inhyrd personal som jobbar på golvet och gör exakt samma arbetsuppgifter som alla andra.

– Det ligger i företagarnas intresse att inte komma överens om Las, menar Eddie Engström. Sen säger de kanske andra saker när de blir intervjuade.

Du tänker på att det är regeringens utredning som ska bli lag om LO och Svenskt Näringsliv inte kommer överens?

– Jo. Och det är inte svårt att göra sig av med folk som det ser ut nu. De målar upp ett problem som inte riktigt finns.

– Reglerna skrivs i slutändan för att gynna företagen, påpekar Mikael Persson. Men hur långt in i framtiden spår de? De här herrarna säger inget av en slump. Det gör de aldrig. Jag läste en debattartikel av Wallenberg där han påstod att arbetslösheten skulle ligga på 20 procent inom några år. Är man då lite konspiratorisk går det att koppla samman det där med Las.

– Och nu vill de istället att kompetens ska komma först, säger Eddie Engström.

Jorge Nuñez nickar.

– Det skapas nästan ett A- och B-lag på golvet. ”De här är bra, de här är dåliga.” Konkurrensen ökar, och vi ska hålla tempo. Jag har jobbat på ABB sedan 90-talet och det kommer ny teknik och nya rutiner hela tiden. Ibland hänger de äldre inte riktigt med. Det är då företaget pratar om kompetens, att den ska komma först. Inte löftet om sist in, först ut.

– Det är lite så det funkar. Och sen när någon ordinarie lämnar så tar man in bemanning för att klara av topparna i produktionen. En bemanning som inte får någon trygg anställning, säger Mikael Persson.

Försvinner inte buggen ur systemet spår samhällsingenjörerna en systemkollaps. En ekonomisk undergång där inga företag kan existera. Samma argument kom för 100 år sen när arbetarrörelsen började ställa krav. Då uteblev undergången och domedagsprofeterna tvingades skjuta upp datumet för den ekonomiska apokalypsen.

– Fackföreningsrörelsen är på reträtt. Det märks att företagarna ser det och passar på. Nu krävs det att vi på golvet agerar, säger Jorge Nuñez.

– Det har nog med individualismen att göra. Den sprider sig i samhället. Förr i tiden var vi mer kollektiva, svarar Eddie Engström.

– Det finns en rädsla också. Och då blir det fokus på egennyttan. Sen måste vi komma ihåg att det finns en del som inte ser en poäng i att betala en peng varje månad för något som man inte får ut så mycket av. Den synen på facket finns också, säger Mikael Persson.

– Det är kring lönediskussionerna. Då kan det hetta till ibland, säger Eddie Engström.

– Precis! Återigen: egennyttan, svarar Mikael Persson. Ibland är det svårt att få folk att kämpa för saker som påverkar oss alla. Då är det viktigare med fredagsmys och melodifestivalen. Så är svenskar i runda slängar. Så länge folk har det där är de nöjda.

Dagen efter får Proletären kontakt med ABB:s klubbordförande Allan Jansson. Han berättar att diskussionen om budkavlen varit enhällig i styrelsen. Den har klubbats och lokalorganisationen kommer att stå bakom den.

– Det här med saklig grund är väldigt viktigt för oss. Försvinner den kommer det bli lättare för företagen att avskeda. Nu kan vi åtminstone förhandla för att hitta andra lösningar. Men går det här igenom kan man säga upp personal utan diskussion.

– Det jag oroar mig mest över är för företag med upp till 15 anställa. Dessa personer riskerar att bli helt rättslösa om reformen går igenom, avslutar Allan Jansson.