Bostadskamp i Stockholm: ”Deras valfrihet är inte vår”

Motståndet mot utförsäljningen av allmännyttan i Stockholm blir starkare. Trots regn och vårkyla samlades mycket folk till måndagskvällens demonstration mot den grön-blå alliansens politik.

Janine, Agnes och Samira bor längs gröna T-banelinjen som från Hässelby Strand och ut mot ändstationerna Hagsätra, Farsta och Skarpnäck passerar många av de förorter där privatiseringarna nu ska genomföras.

– Vi är här för att ha någonstans att bo när det är dags för det, säger Agnes till Proletären. För dem som har råd med en bostadsrätt är det aldrig några problem på bostadsmarknaden.

I en hälsning konstaterade Folkrörelsen Nej till EU att EU-parlamentet redan 1994 drev igenom att allmännyttan måste göra vinst och att pengarna då enligt affärsmässiga principer kan ösas ur allmännyttan. ”Vi stöder gräsrötternas kamp för att återerövra en social bostadspolitik. Det kräver också att vi lägger EU-medlemskapet i graven”, hälsade folkrörelsen.

På mötet utanför Stadshuset talade Paloma Winneth Varelamontes från nätverket 127 tillhör oss:

– Det finns ett klassperspektiv och ett klassförakt som genomsyrar hela politiken med vad de kallar valfrihet och alternativ. Den valfriheten vänder sig inte till oss arbetare. Det är den övre medelklassen som har alternativet, vi når inte ens upp till de krav bankerna ställer för att få lån att köpa en lägenhet.

127 tillhör oss, uppkallat efter orternas postnummer, bedriver opinionsarbete mot utförsäljningen i Skärholmen, Sätra, Bredäng och Vårberg.

– Vi har varit på stadsdelsmötet med våra banderoller, vi har ställt frågor och synat deras argument. Vi har förklarat varför det här oroar oss. Och de vet att vi inte ens når upp till bankernas krav. De vill bara visa att de för en klassisk liberal politik med att sälja ut det gemensamma. För dem är vi inte jämbördiga medborgare.

Det är i elva arbetarområden runt Stockholm som utförsäljningarna ska genomdrivas. I Rinkeby, Grimsta, Husby, Rågsved, Hässelby Gård, Fagersjö, Skärholmen, Sätra, Bagarmossen, Västertorp och Hökarängen har konsulenter nu börjat jobba för att övertala de boende att gå med på ombildningarna.

Cicci Herrström, förskollärare från nätverket Rågsved mot ombildning, är en av dem som leder arbetet på sin ort. I Rågsved går det idag inte ens att sälja alla bostadsrätter som finns ute på marknaden.

– Om vi inte har hyresrätter med bestämda hyror, var ska alla nya stockholmare bo, var ska våra barn bo? Redan nu kan vi se hur kvinnor som vill och behöver komma bort från en våldsam relation drabbas av bostadspolitiken och hur ungdomar som ska flytta hemifrån hindras att bilda en egen familj. Alla ska kunna ha koll på hyran oavsett vilket ränteläge bankerna bestämmer. Alla ska kunna känna trygghet där man bor, säger Cicci Herrström.

Hon är rädd för att alla inte förstår skillnaden mellan en bostadsrätt och en hyresrätt, eller de ekonomiska risker de som vill ombilda måste ta.

– De ombildningskonsulenter som springer omkring nu talar inte sanning. För dem hägrar bara den summa de får ut när en ombildning genomförs. Det otyget måste stoppas.