Krönika: Eliten sitter tryggt när identitetspolitiken styr debatten
Sverigedemokraternas påståenden om att gator i Göteborg ska byta namn för att anpassa sig till invandrare är falska – det är bara ännu ett identitetspolitiskt sidospår.
Alla partier i Göteborg utom Sverigedemokraterna vill ta bort å, ä och ö ur gatunamnen. Det påstår Jörgen Fogelklou, vice ordförande i SD Göteborg, på sociala medier.
”Göteborg vill skrota å, ä och ö”, skriver SD-kopplade Samnytt. På forumet Flashback hävdas att politiker tagit bort gatunamn med å, ä och ö efter att muslimer har klagat.
Kan det verkligen vara sant? Nja... Håll i er nu, för här kommer en djupdykning i en extremt trivial fråga, nämligen den om vilka mejerirelaterade gatunamn en nybyggd stadsdel i utkanten av Göteborg ska få.
Göteborgs kulturnämnd föreslog i höstas gatunamn för en ny stadsdel i Kallebäck, däribland Råmjölksgränd, Kärnmjölksgränd, Skummjölksgränd och Filmjölksgränd. Byggherren Wallenstam var inte nöjda utan ville ha namnen Kallebäcks torggata, Lidholms Gata, Pasteurgatan och Majkens Gata.
Kulturnämnden valde att gå Wallenstam delvis till möte. ”Gränd” ändrades till ”gata” och Råmjölkgsgränd till Långfilsgatan.
Inte tillräckligt, menade Wallenstam, som föreslog att två av namnen skulle tas upp för ny diskussion. Det gällde namnen Långfilsgatan, som Wallenstam menade inte speglade att gatan var tänkt att bli huvudgata, och namnet Kärnmjölksgatan, som Wallenstam menade var knepigt att kommunicera på andra språk då här skulle ligga kontorsbyggnader med utländska företag i.
En perifer diskussion djupt inne i den kommunala byråkratin om lämpliga mejerirelaterade namn på två gator i en nybyggd stadsdel. På ena sidan, ett fastighetsbolag som oroar sig för att utländska affärsmän ska ha svårt att uttala ”Kärnmjölksgatan”. På andra sidan, Fogelklou och upprörda flashbackare som hävdar att Göteborg nu ska byta namn på alla gator för att blidka muslimerna.
För andra gången på kort tid blåser det upp till storm om påstådda namnbyten. Förra veckan var det salen Vita havet på Konstfack som föreslagits byta namn till ”Havet”.
En perifer diskussion på en högskola hälften av oss aldrig hört talas om form och namn på utställningssalar. På ena sidan, konststudenter som menar att namnet är en symbol för rasistiska strukturer. På andra sidan, en professor och konservativa ledarskribenter som hävdar att vi snart inte längre får hoppas på en vit jul.
Själv kunde jag inte bry mig mindre. Jag skiter fullständigt i vad en sal på Konstfack heter. Jag har inga som helst åsikter i om namn på en nybyggd gata i Kallebäck. Jörgen Fogelklous besatthet av gatunamn är bara ännu ett identitetspolitiskt sidospår.
Varför skriver jag då den här krönikan? Jo, för samtidigt som Fogelklou påstår sig vara orolig för utländskt inflytande på svenska gatunamn fortsätter Sverige att närma sig Nato, fjäska för multinationella företag och ge frikort åt utländska riskkapitalister.
Och samtidigt som Konstfackstudenter engagerar sig i ett namnbyte på en sal på Konstfack fortsätter regeringen att stötta USA:s krig som skapar flyktingströmmar, föra en politik som ökar segregationen och förpassa invandrare till de mest lågbetalda och osäkra jobben.
Så länge politik handlar om namn på gator och utställningssalar kan den härskande klassen sitta tryggt.