Kuppförsöket i Venezuela: ”En total katastrof för oppositionen”
Statskuppförsöket i Venezuela blev en total katastrof för högeroppositionen som verkar ha gått på sin egen propaganda, menar Paul Dobson från Venezuelas kommunistiska parti.
I ett videomeddelande tidigt på morgonen den 30 april meddelade den venezuelanske oppositionsledaren – och självutnämnde presidenten – Juan Guaidó att ”slutfasen” i ”Operation Frihet” var inledd. Med sig hade han oppositionspolitikern Leopoldo Lopez, dömd till husarrest för sin inblandning i de dödliga kravallerna 2014.
Framför en grupp soldater sade Guaidó sig ha fått stöd av militären, och uppmanade sina anhängare att ta till gatorna för att störta Maduro. Men kuppmakarens påståenden visade sig vara lögner.
– När vi utvärderar de faktiska händelserna kan vi konstatera att media kraftigt överdrev situationen, säger Paul Dobson, medlem i Venezuelas kommunistiska partis internationella utskott och bosatt i oppositionsfästet Merida i västra Venezuela, till Proletären.
Juan Guaidó hävdade att han hade kontroll över stora delar av militären och att han stod inne på militärbasen La Carlota. I själva verket stod han utanför militärbasen och hade med sig runt 30-40 soldater. Snart återstod bara 15 soldater efter att flera lämnat samlingen och senare skulle berätta att de lurats till platsen.
Regeringen gick tidigt ut med att ett kuppförsök ägt rum men att läget var under kontroll. Samtidigt som tiotusentals oppositionsanhängare samlades på gatorna, samlades också tiotusentals chavister vid regeringspalatset, redo att försvara regeringen om det skulle behövas.
Mindre konfrontationer bröt ut, men i takt med att Guaidós lögner avslöjades rann kuppförsöket ut i sanden. Juan Guaidó försvann och Leopoldo Lopez gömde sig på spanska ambassaden. De 15 soldaterna sökte politisk asyl på Brasiliens ambassad.
– Det var en total katastrof för oppositionen, sammanfattar Paul Dobson.
Att kuppen misslyckades betyder inte att den helt saknade stöd. Tusentals oppositionsanhängare hörsammade Juan Guaidós uppmaning och tog till gatorna i hopp om att Maduro nu skulle störtas. Paul Dobson berättar att stämningen i hans hemstad Merida, som domineras av oppositionen, var uppspelt och förväntansfull.
– Många åkte runt i bilar och tutade och försökte få ut fler på gatorna. Det var spontana samlingar och några försök till att med våld ta över en militärbarack, men det stoppades.
Regeringsanhängarna, chavisterna, mobiliserade över hela landet men förhöll sig avvaktande.
– Oppositionen tilläts genomföra sina demonstrationer. Det är ju deras rätt, så länge de demonstrerar fredligt.
På 1 maj hade båda sidor kallat till demonstrationer. Men oppositionens utlovade ”miljonmarch” blev ett misslyckande vilket också konstateras i tidningar som New York Times.
Istället var det chavisterna som drog flest. CNN:s reporter på plats fick medge att ”en stor del” av befolkningen i Caracas, främst ur arbetarklassen, slutit upp till stöd för regeringen.
– Chavisternas demonstration var enorm. Den har beskrivits som en av de största chavistademonstrationerna de senaste fem åren, säger Paul Dobson som inte vill spekulera i exakt hur stor men uppskattar det till hundratusentals.
Så hur kunde högeroppositionen misslyckas så fatalt? Huvudorsaken menar Paul Dobson är dålig rådgivning.
– Folk säger saker till Guaidó, som inte nödvändigtvis är sanna. Och Guaidó säger saker till Trump, som inte nödvändigtvis är sanna. Så den information Trump får om läget i den venezuelanska militären är baserad på dålig information.
Dessutom, menar Paul Dobson, har en arrogant venezuelansk överklass tappat fotfästet i verkligheten.
– Många i överklassen lever i en självskapad bubbla, runt en lögn de upprepar så ofta att de börjat tro på den själva. De tror att Maduro är svag och att armén är på väg att falla ihop.
Enligt uppgifter ska både oppositionsledaren Leopoldo Lopez och USA:s specialsändebud för Venezuela, Elliott Abrams, ha varit i kontakt med toppar inom regeringen och militären som givit signaler om att de varit beredda överge Maduro. Men på kuppdagen hade kontakterna, enligt en snopen Elliott Abrams, stängt av sina mobiltelefoner.
Det finns de som spekulerat i att regeringen hade gillrat en fälla för oppositionen och USA. Vad säger du om det?
– Det finns inga bevis för något sådant, men det är inte otänkbart. Maduros regering har varit väldigt smart. De låter oppositionen göra bort sig för att folk ska få se vilka de är. Detta kan vara ett sådant exempel. Det hade varit enkelt för regeringen att arrestera Guaidó i tisdags morse, eller för den delen ännu tidigare. Men de har inte gjort det. Nu ser folk Guadió för den han är. En kuppmakare och en Trumplakej. Och han är ingen martyr.
– Men läget har förändrats och han har gått över gränsen. I alla andra länder i världen hade han varit arresterad vid det här laget.
Trots USA:s långvariga försök att störta Maduro, tror Paul Dobson inte att USA direkt varit med och organiserat tisdagens kuppförsök.
– Vita huset hade uppenbarligen vetskap om kuppen. Men den verkar ha varit dåligt finansierad, baserad på en mobilvideo, ett fåtal soldater och utan någon logistisk planering. Det verkar bisarrt att Pentagon skulle ha organiserat detta, säger Paul Dobson som jämför med den välplanerade statskuppen 2002, där Hugo Chavez avsattes – men senare återinsattes av ett folkligt uppror mot kuppmakarna.
För regeringen och den revolutionära gräsrotsrörelsen handlar det nu om att fortsätta bemöta hotet om intervention, men framförallt om att lösa den ekonomiska krisen som pågått i många år. Paul Dobson berättar att Nicolas Maduro i sitt 1 maj-tal tog upp de fel som gjorts i den revolutionära processen, de ekonomiska problemen, korruptionen och byråkratin.
– Det visar på en vilja från Maduros sida att lyssna på nya idéer och på revolutionens gräsrötter.
Paul Dobson beskriver kommunistiska PCV:s allians med regeringspartiet PSUV som en antiimperialistisk allians, i förhållande till hoten mot nationen. Inrikespolitiskt hamnar PCV allt oftare i opposition mot regeringen och partiet spelar en ledande roll i den folkliga gräsrotsrörelse som kritiserar regeringen från vänster.
Regeringen har i sin tur försökt upprätthålla goda relationer med både sina revolutionära gräsrötter och med delar av oppositionen högerut. För att blidka borgerliga krafter har PSUV bland annat genomfört vissa nedskärningar och privatiseringar. Fortsatt revolution står mot socialdemokratiska kompromisser, menar Paul Dobson.
– De interna motsättningarna växer i styrka varje dag. Vi närmar oss en brytpunkt där regeringen måste välja vilken väg den ska gå.