Hoppa till huvudinnehåll
Av
Pensionerad förskollärare

Ledarkrönika: Ett sjujäkla svek

Ja, samhället har svikit. Och det under lång tid. För varje dag det fortsätter blir notan för att ställa till rätta allt högre. Och den notan ska inte betalas av barn och unga.


”Samhället har failat.” Så låter en ung röst i Hammarkullen, Angered, några dagar efter den upptrappade maktuppvisningen mellan det kriminella nätverket som är en del av släkten Ali Kahn, och ett av Göteborgs andra kriminella nätverk. Maktuppvisningen, vägspärrarna och de kriminella handlingarna blev rikskända eftersom de kriminellas ledare och överhuvud hade utsett det flotta Posthotellet i centrala Göteborg till förhandlingsplats.

Det är bra om polis och myndigheter samverkar så att varje brott som begås av de kriminella i nätverken kan beivras. Det är bra att socialtjänsten får mer resurser så att det inte ska behöva bero på resursbrist att barn som lever i omsorgssvikt inte omhändertas.

Alla som lever i Sverige ska förhålla sig till den svenska lagstiftningen. Allt annat banar väg för parallellsamhällen. Ingen klanledare, äldste eller överhuvud ska få beröm för att han lyckats medla med andra sorters lagar, inte ens om det sker på ett av stans finaste hotell och inte ens om det tillfälligt stoppar gängkriminaliteten.

Men för de som bor och arbetar i Hammarkullen. Vad finns att göra när samhället har svikit? Hur ska det gå att leva vidare i Hammarkullen, när till och med unga som vuxit upp där och tidigare alltid trott att de ska förbli sin hemort trogen, nu säger att deras barn aldrig kommer att få växa upp där?

Förutom parallellsamhällen finns det också parallella världar i dagens Sverige. De politiker som nöjda kan säga att det nu sker en sjujäkla satsning på välfärden, de har inte själva känt av vad nedskärningarna inom skola- och barnomsorg, fritid, kultur, sjuk- och äldrevård inneburit. Varken i de utsatta områdena eller i glesbygd.

De har snarare svårt att hålla reda på sina olika bostäder än att veta hur det är att vara trångbodd. De har mer problem med att placera sina pengar än att få dem att räcka.

Vi behöver prata också om samhällets parallella världar.

Vad blir det av den sjukjäkla satsningen till kommunerna när den väl kommer ner till områdena som har behov? Räcker det till så att man, om man har sin snälla dag, skulle kunna säga att det för till exempel Angereds del kan ses som en liten avbetalning på det stora sparbeting på 50 miljoner kronor som klubbades där för bara några få år sedan?

Om det åter ska gå att leva tryggt i Hammarkullen är satsningen på den kommunala skolan och fritidsverksamheten avgörande.

Det motverkas dock effektivt av att skolor som överskridit budget och därmed stolt kunnat lämna alla förstaklassare läskunniga vidare till tvåan, som höjt både trygghet och betyg i mellan- och högstadiet, blir återbetalningsskyldiga. Det omöjliggörs om den välfungerande fritidsgården ständigt utsätts för sparbeting.

Ja, samhället har svikit. Och det under lång tid. För varje dag det fortsätter blir notan för att ställa till rätta allt högre. Och den notan ska inte betalas av barn och unga. Även här ska skyldiga ställas till ansvar.