Hårdare regler för assistans: ”Försämrar för oss som redan har det sämst”

År 2016 tillsatte regeringen utredningen ”Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen”, vilken väntas bli klar den 1 oktober 2018. Den handlar om att spara in pengar på rätten att leva ett normalt liv för människor med funktionshinder. Flertalet människor har redan drabbats av det hårdare regelverket. Försäkringskassan har de senaste två åren nekat 700 personer assistans och de förväntas bli fler.   

– Jag är en av dem som fått mitt behov av assistans omprövat. Jag blev inte av med den, men lever under hot om det. Det är en enorm stress att veta att du kan bli av med det som gör att du kan leva ett normalt liv, säger skribenten Henrik Fannkvist i Sundsvall.

Omprövningsprocessen är integritetskränkande menar Henrik Fannkvist.

– Det är mycket du ska svara på och visa upp som människor utan funktionshinder inte hade tyckt varit okej. Att man måste redogöra för en annan människa hur många minuter om dagen man bajsar, vem har med det att göra? Det är inte värdigt.

Han ser positivt på att omprövningarna som sker vart annat år försvinner den 1 april 2018.

– Ska vi prata om att spara så utgör de här omprövningarna en stor kostnad för staten. De behövs inte för oss som aldrig kommer kunna bli bättre. Jag föddes med en muskelsjukdom. Den försvinner aldrig, behovet av assistans är för evigt. 

Regeringen föreslår att personer över 80 år och barn under 12 år, oavsett funktionshinder, inte ska ha rätt till personlig assistans.

/ Henrik Fannkvist

– Ser jag till mig själv som barn hade jag inte kunnat göra någonting utan assistans. Är det föräldrarna som ska vara hemma och ta hand om sina barn? Föräldrar är inte vårdpersonal. Barnen skulle nekas rätten till ett vanligt liv. De blir dömda till husarrest tills de fyller 12 år för att de fötts med funktionshinder.

Det är väl ingen som har en hemlig dröm om att bli hjälpt på toaletten. Ingen hade varit gladare än vi om vi bara vaknat upp en dag och varit friska.

Det hårdare regelverket för rätten till assistans säger regeringen beror på att utgifterna ökat alldeles för kraftig de senaste åren. Det har också inletts en form av häxjakt för att hitta människor som skulle ha fuskat till sig assistans.

– De fusk som sker är av ekonomiska skäl, inte för att behov av assistans saknas. Det har skapats en myt om att människor vill ha assistans. Det insinueras att folk försöker lura till sig assistans, men majoriteten av oss som behöver vill inte ha det. Det är väl ingen som har en hemlig dröm om att bli hjälpt på toaletten. Ingen hade varit gladare än vi om vi bara vaknat upp en dag och varit friska. Men nu finns behovet. Att ha assistans är inte att leva lyxliv med betjäning. Det man får hjälp med hade man gärna gjort själv om man kunnat.

Regelverket bör inte utformas för att straffa alla, menar Henrik Fannkvist. Agendan om att spara in är tydlig.

– Det går bra för Sverige. Vi har råd. Assistans kostar pengar, men det ger ett värdigt liv för oss funktionshindrade så att vi kan leva på samma villkor som andra. Vårt samhälle bör inkludera även oss med funktionshinder. Varför drar regeringen in på assistans? Jag får känslan av att det handlar om prestige för sossarna, då assistansen från början var ett högerförslag. Vart är vi på väg nu? Vill man gå tillbaka till det gamla institutionssystemet?

Henrik Fannkvist påpekar att bara för att man inskränker assistansen minskar inte behovet. Funktionshindrade kommer fortfarande behöva samhällsinsatser och många arbeten försvinner om med att assistansen försvinner.

– Nu kan en majoritet funktionshindrade ha egna liv med familj, boende och arbete. De arbetena försvinner. Cirka 80.000 jobbar som assistenter. Deras arbeten hotas också. Skatteintäkterna skulle minska. För assistenterna handlar det också om otryggare anställningar. Deras arbetstid kan plötsligt skäras ned till hälften eller så förlorar de arbetet vilket skapar en stor stress för dem. För oss som kan bli av med vår assistans, så handlar det om att man försämrar för oss som redan har det sämst, säger Henrik Fannkvist.