Slaget om Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) hade inte många svar att ge på programledaren Anna Hedenmos frågor i SVT:s Agenda i söndags. Tydligt är att beslutet står fast att lägga ner ett stort antal av Arbetsförmedlingens kontor i landet, samt att privatiseringar av verksamheten kommer ske.

Men det kommer inte bli något ”privatiseringskaos”, försäkrar Nordmark, uppenbart som ett svar på Vänsterpartiets hot om att fälla ministern om inte ”kaosprivatiseringen” av AF stoppas.

V:s hot om misstroendeförklaring, som kan komma att stödjas av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, kan uppfattas som udda. Privatiseringen av AF är en del av det 73-punktsprogram som S-MP-regeringen kom överens med Centerpartiet och Liberalerna om. Ett program som V valde att inte stoppa då man släppte fram regeringen Löfven II i januari i år.

Det kaos som råder på Arbetsförmedlingen kommer sig av en trestegsraket i form av nämnda 73-punktsprogram, den M-KD-budget som innan dess gav minskade anslag till myndigheten, samt den ”förnyelseresa” med ökad digitalisering som AF genomgått – och genomgår – under generaldirektören Mikael Sjöberg.

Sjöberg, kusin till Göran Persson, och med en lång karriär inom S och LO bakom sig, har dock inte fått förnyat förtroende av regeringen. Någon efterträdare är inte utsedd.

Endast en av 32 C-styrda kommuner är säker på att det kommer finnas privata företag som vill ta över matchningsuppdraget.

Arbetsförmedlingens aviserade stängning av 132 kontor landet runt beror på de minskade anslagen i M-KD-budgeten, samt att den nuvarande regeringen inte skjutit till pengar för att avvärja nedläggningarna. Januariavtalets privatisering av stora delar av AF:s uppdrag både förstärker effekterna av detta, och skapar nya problem.

DN har frågat 32 C-styrda kommuner om hur de ser på framtiden för Arbetsförmedlingen i deras kommuner. Endast en kommun, Östersund, är säker på att det kommer finnas privata företag som vill ta över matchningsuppdraget. Många kommuner befarar att de kommer tvingas ta över ansvaret – och kostnaderna – för många arbetslösa.

Efter V:s misstroendehot har regeringen backat något, och gett AF i uppdrag att rädda ett okänt antal kontor. Även redan stängda kontor kan öppnas igen. AF får dessutom 900 miljoner kronor extra nästa år.

Ett problem är dock att personalen flyr myndigheten. Bara på huvudkontoret har 164 personer sagt upp sig i år, plus att motsvarande 75 heltidsanställda tagit tjänstledigt för att arbeta i andra myndigheter. Sammanlagt har 1200 personer sagt upp sig från AF under 2019.

I svallvågorna av AF-kaoset har kommunerna fått mer att göra. Kostnader för försörjningsstöd har ökat, framförallt till långtidsarbetslösa och nyanlända.

I en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, framkommer att kommuner som AF planerar att lämna, eller redan lämnat, har stött på många problem. Bland annat har myndighetens handläggare blivit svårare att få tag på, både för kommunen och för de arbetslösa.

Enligt rapporten har detta lett till uteblivna beslut, att lönebidragsanställningar avslutats i onödan, och att flera insatser uteblir. ”Signalerna om brister är så många och omfattande att de är svåra att överblicka”, konstaterar SKL.

I DN (30/11) intervjuas Jonas Rydberg, kommunchef i Östra Göinge, en kommun med Skånes näst högsta arbetslöshet och stor inflyttning av nyanlända. Han är kritisk till att de arbetssökande hänvisas till digital kontakt med Arbetsförmedlingen.

– För den målgrupp som är aktuell för oss är det skrattretande. De har inte tillgång till de kanalerna över huvud taget, de kan inte språket och förstår inte hur systemet fungerar. De behöver någon som faktiskt tar dem i handen och leder dem framåt i en process, säger Jonas Rydberg till DN.