Integrationspolisen: ”Hårdare tag” inte lösningen

– Det krävs trygghet för att känna delaktighet. Och trygghet kan inte fungera utan rättvisa. När tryggheten och rättvisan uteblir efter 30 år av frånvaro i dessa områden, då kallar vi det segregation. Och nu skuldbelägger vi istället de som bor där.

Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg nordost och kommunfullmäktigeledamot för partiet Demokraterna, skräder inte orden när han beskriver utvecklingen i sitt lokalpolisområde. Proletären träffar honom för att prata om gängkriminaliteten och varför stora släktnätverk, klaner, fått ett växande inflytande i delar av Göteborg.

Han beskriver situationen i stadsdelar som Hjällbo. Där trångboddhet tvingar ungdomar att hänga på torgen, där de lätt dras in i kriminella gäng.

Barn som inte klarar skolan och ser hur äldre ungdomar eller storebröder tjänar pengar på narkotika och annan kriminalitet. Tonåringar som ingår i konstellationer som tillhör större familjer eller gäng och ibland tvingas utföra uppgifter åt dem.

Och framförallt, en situation där allt fler invånare inte längre upplever att staten ger dem trygghet och rättvisa.

– Det vi ser nu är konsekvenser av bortorganiseringen av kvarterspoliser, alltså stadigvarande fotpatrullerande polisverksamhet i dessa områden, säger Ulf Boström.

Tidigare hade polisen en väl utbyggd preventiv verksamhet, med kvarterspoliser i bostadsområdena. Ulf Boström hänvisar till polislagens första och andra paragraf. Första paragrafen säger att polisen ska främja rättvisa och trygghet. Den andra handlar om polisens uppgifter, där punkt ett är att förebygga, förhindra och upptäcka brott.

De senaste 30 åren har omstruktureringar och nedskärningar inom polisen inneburit att de poliser som hade till uppgift att ständigt närvara i bostadsområden med flera olika sociala uppgifter helt försvunnit.

– Polisen skulle ”renodlas”. Väck med det preventiva arbetet. Du anar inte hur många åtgärder och verksamheter som lagts på hyllan!

Kvarterspoliserna har ersatts av privata vaktbolag. Vaktbolagens budget har fördubblats jämfört med polisens, berättar Ulf Boström. Chefer och andra anställda inom polisen har gått till den privata vaktsektorn.

Samtidigt har antalet poliser enligt Ulf Boströms egen studie ökat med 31 procent 1980-2015, under en period där befolkningsökningen var 18 procent. Under samma period har antalet polisanmälningar ökat med 62 procent – och då är mörkerantalet troligen stort på grund av det som Ulf Boström kallar ”olaga hot-kulturen” i utsatta områden.

– Idag skulle polisen behöva en Marshallhjälp, där vi kallar in friska och arbetsföra pensionerade poliser och så många som möjligt av de runt 1.600 poliser som av olika anledningar slutat de senaste åren. Det skulle kunna ge 300 nya poliser i Göteborg, som tillsammans med 100 nyutexaminerade kan lära sig kvarterspolisarbetet.

I media talas ibland om ”kriminella klaner”, som om alla i en viss släkt skulle vara kriminella. Men bara för att man tillhör ett stort släktnätverk eller klan betyder det inte att man är kriminell, påpekar Ulf Boström. Däremot kan kriminella inom vissa släkter ibland skyddas av ledningen i klanen.

Ulf Boström beskriver klaner som något som finns inom olika etniciteter, olika religioner och olika kulturer, men har det gemensamma att det är en patriarkaliskt styrd hederskultur.

– När dessa av olika orsaker kommit till ett nytt land som Sverige, så har de förväntat sig att staten ska ge dem trygghet och rättvisa. När det inte ges, agerar de själva. Gör man sedan inget på 30 år i dessa områden, ja då förstärks de här kulturerna.

– Det är detta vi kallar för parallella samhällen. De som inte förstår de bakomliggande orsakerna till detta kommer att radikaliseras och säga att vi måste ta i med hårdhandskarna.

Den ”radikalisering” Ulf Boström pratar om består i att allt fler ropar efter fler poliser och hårdare straff. Även de människor Ulf Boström träffar i nordöstra Göteborg vill se ”hårda tag”.

– De som vågar prata, de säger ”skjut dem” eller ”skicka hem dem”. De med invandrarbakgrund kan vara betydligt hårdare än etniska svenskar i Majorna.

Själv ger Ulf Boström inte mycket för denna hårda retorik. Det är metoder som förknippas med odemokratiska länder, krig, konflikter och förföljelser.

– Det är klart vi ska ta hand om de kriminella, men vi måste ju fråga oss varför de gör dessa handlingar. Om inte den breda allmänheten får en riktig diagnos om varför, då blir det ”enkla lösningar” och hårdare tag. Då får vi USA:s repressiva polis, Kinas övervakning av medborgare eller Turkiets förföljelse av journalister, säger Ulf Boström som påpekar att det är länder som ofta har mer problem med kriminalitet än Sverige.

I en debattartikel i Göteborgsposten skriver polischefen i Göteborg, Erik Nord, att det behövs fler poliser, helst i nivå med Tyskland eller Frankrike. Ulf Boström håller inte med om att det är så enkelt.

– Man lyssnar ju inte på dem som är ute! Man kan ha hur många poliser som helst men gör de inte rätt saker hjälper det inte.