Så bekämpar vi gängkriminaliteten – från föreningslivet och skolan till polisen

Lägenhetsportar som sprängs, skjutningar och våld allt längre ner i åldrarna. I slutet av augusti väckte en rad händelser i Göteborg stor uppmärksamhet och det rapporterades om gängkriminella som upprättade vägspärrar i Angered.

Som en del i Proletärens digitala bokmässa bjöd vi in Franke Boakye, idrottsledare i Angered och lärare i Hjällboskolan, Linnea Lindqvist, skoldebattör och rektor på Hammarkullskolan, och Ulf Boström, polis, till ett panelsamtal om gängkriminalitet, och vad som behövs för att stoppa den destruktiva utvecklingen.

Franke Boakye, som själv är uppvuxen och bor i Angered, hade själv svårt att känna igen sig i bilden som media gav av Angered i samband med de uppmärksammade händelserna.

– Under alla år jag bott och verkat i Angered så har jag känt mig trygg. Men såklart hör det inte till vanligheterna att poliser och polishelikoptrar patrullerar om kvällarna och att ungdomar stoppar bilar i området.

Han beskriver hur både antalet idrottsföreningar och fritidsgårdar blivit färre sedan han själv växte upp. Samtidigt har resurserna till föreningslivet minskat. För ungdomar innebär det färre möjligheter att förverkliga drömmar och ambitioner.

Samtidigt är tillgången till idrott och fritidsverksamhet ingen garanti för att ungdomar inte ska bli kriminella. Frankie Boakye har själv tränat ungdomar som senare dömts för grova brott.

– Men majoriteten har jobb, familjer och mår bra. Idrotten ensam kan inte lösa alla problem. Men den kan bidra till att skapa goda medborgare.

– Satsa på att förebygga. Satsa på att skapa möjligheter för vettiga sysselsättningar. Då minskar risken att man hamnar fel.

En som också är väl bekant med situationen i Angered är Linnea Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan och skoldebattör. Hon påpekar att skolan inte kan hantera de nuvarande gängen men bidra till att fler inte hamnar i gäng.

– Om vi får de förutsättningar vi behöver för att alla elever ska klara nian med fullständiga betyg så är det den viktigaste skyddsfaktorn. Problemet är att varje år släpper vi ut hundratals pojkar i förorterna utan betyg.

I sin i dagarna utkomna bok ”En tickande bomb” beskriver Linnea Lindqvist problemet med de, främst pojkar, som saknar gymnasiebehörighet och därmed inte kan välja skola. Medan vissa kan välja gymnasier i andra stadsdelar, får andra gymnasier ta de mest resurskrävande eleverna.

– Vi har sorterat barn på tillvalsskolor och frånvalsskolor.

Det fria skolvalet har också bidragit till skolsegregationen, menar Linnea Lindqvist.

– Tar man bort bostadssegregationen som faktor, så är det det fria skolvalet och framförallt skolpengens konstruktion som skapat segregationen.

Ulf Boström har arbetat som polis i Angered under många år och har sett utvecklingen i stadsdelen, men också i polisens arbetssätt.

– Polisen har under de sista 30 åren minskat sin preventiva verksamhet och ökat sin repressiva verksamhet. Det har påverkat förmågan att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. När den förmågan minskar då växer förmågan hos de som vill leva efter andra lagar, säger Ulf Boström som menar att Operation rimfrost i Malmö och det ökade antalet övervakningskameror är resultatet av polisens förlorade preventiva förmåga.

Själv hade han velat se fler kvarterspoliser.

– Kvarterspoliser hade inneburit att man känt de som bor där och varit en bärare mellan barnen och familjen. Det är inte samma sak som att det hade löst allt, men att ta bort denna preventiva verksamhet var ett stort misstag.

I debatten talas det ofta om socioekonomiska faktorer bakom kriminalitet. Ulf Boström påpekar att fattigdom i sig inte är en anledning till att människor börjar begå brott.

– Men de sociala orättvisorna kan leda till att människor kan fundera på brottsliga handlingar. Ungdomar riskerar att hamna i social problematik, och kan då lätt sugas upp av de som redan är kriminella.

Stadsdelar som Angered, och andra förorter som klassas som ”utsatta”, har en hög andel invånare med invandrarbakgrund och debatten om gängkriminalitet och klankriminalitet kopplas ofta ihop med debatten om invandring och integration.

Kan man då säga att gängkriminaliteten hänger ihop med invandringen? Nej, menar Frankie Boakye.

– Men däremot kan segregation bidra till kriminalitet.

Ulf Boström menar att en viss typ av invandring kan bidra till kriminalitetens utveckling i samhället.

– 95 procent av de boende i dessa områden är vanliga människor som vill leva ett bra liv, ha en bra framtid för sig och för sina barn. Men de ges inte de samhälleliga möjligheterna för det. Frågan är mycket mer komplex än att invandringen har skapat de här problemen. Men en viss liten del av invandringen har bidragit till det.

Vilka åtgärder behövs få för att stoppa utvecklingen och trycka tillbaka de kriminella gängen? Ungdomar behöver framtidstro, menar Frankie Boakye.

– Ungdomar måste ha en vettig sysselsättning, goda förebilder och en god utbildning så de kan nå sina drömmar.

Skolan behöver komma bort från New public management-styret men också andra reformer behövs, menar Linnea Lindqvist.

– Reformera skolpengen och sänk ersättningen till friskolor för att motverka segregationens konsekvenser.

Framförallt måste marknadsstyrningen bort, menar Linnea Lindqvist.

– Nu tillåter vi att hundratals miljoner kronor av våra skattemedel går direkt till utländska riskkapitalister.

Ulf Boström hade velat se att polisen omedelbart utökade den preventiva förmågan.

– Då behöver polismyndigheten här och nu implementera kvarterspoliser och fotpatrullerande verksamhet på gator och torg.

Hela panelsamtalet om situationen i Göteborgs förorter och gängkriminaliteten finns på Proletärens Facebooksida. På grund av tekniska omständigheter är tyvärr ljudkvaliteten dock bristfällig.