Järnvägsarbetare kräver trygghet på jobbet
Sekoklubbar kampanjar för säkrare arbetsplatser, att den offentliga upphandlingen av verksamheten förändras, och att människor sätts före kameraövervakning i trafiken.
Många av de anställda inom järnvägstrafiken, utsätts dagligen för sexuella trakasserier, våld eller hot om våld. Det visar en undersökning som Service- och Kommunikationsfacket Seko har gjort bland 3000 medlemmar.
Nu kampanjar Seko, runt om i Sverige mot problemen. I ett flygblad med rubriken ”Tafsa inte på vår trygghet”, upplyste järnvägsarbetarna Semere Gerezgiher och Jannis Konstantis från Sekos klubb 111, resenärer i Stockholms tunnelbana om de problem som järnvägspersonalen står inför.
– Vi har bara fått positiv respons på det här flygbladet, säger Jannis Konstantis till Proletären. Folk vet ju hur det ser ut.
Seko menar bland annat att problemen med trakasserier och våld är en följd av ensamarbetet på tågen och att, i det här fallet, Stockholms lokaltrafik har en övertro på på kameror istället för fler anställda.
– Kameror kan inte skydda i ett akut läge, konstaterar arbetarna.
Därför måste hela upphandlingssystemet göras om. Den offentliga upphandlingen, där lägsta priset vinner, gör bara att utvecklingen går snabbare utför.
– Vi möter väldigt få negativa reaktioner på de här kraven, säger Jannis Konstantis. Folk ser ju hur det ser ut, och de håller med om att något måste göras.
– Vi kräver mer personal ombord och att man går ifrån upphandlingen där lägst pris vinner. Får vi ökad bemanning på tågen kan personalen känna sig tryggare och resenärerna får bättre service.