Kritiken växer mot 1177-köpet: ”Måste veta att man inte ringer till en telefonförsäljare”

Efter att nätläkaren Kry meddelat att de köper Medhelp, företaget som driver 1177 i Region Stockholm, har kritiken haglat från såväl läkare, politiker och medborgare i Stockholm.

Förra året slussade 1177 cirka 230.000 samtal vidare till en vårdcentral, av dessa var det 77.200 som valde att fullfölja besöket inom sju dagar. Kritiken som riktas mot Kry baserar sig ofta på just dessa samtal.

– Om man tillåter Kry att köpa Medhelp, som driver 1177, så finns det en uppenbar jävsituation eftersom Kry också är vårdgivare. Risken finns att man börjar skicka patienterna vidare till Krys vårdcentraler eller app, säger Magnus Isacson som är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

Privat / Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin.

– Vi har sett hur Kry agerat tidigare och man håller sig hela tiden på gränsen för vad som är okej. Av erfarenhet är det svårt att föreställa sig hur olika jävsituationer kommer se ut. Men tror man att det går att avtala bort riskerna är man naiv.

Robin Zachari är kanslichef för Skiftet, en partipolitiskt obunden organisation som startat en namninsamling mot att Kry ska ta över 1177. Han menar också att regionen kommer få svårt att reglera potentiella jävsituationer.

– När man ringer 1177 måste man veta att man inte ringer till en telefonförsäljare. Och jag köper inte argumentet att regionen ska sätta upp regler för att undvika jäv. Det kommer inte gå att kontrollera.

Privat / Robin Zachari, ordförande för den politisk obundna föreningen Skiftet.

– En annan sak som oroar mig är informationen som Kry får tillgång till. När man väl får reda på vad samtalen handlar om finns det inget som säger att datan inte används inom koncernen, att man skräddarsyr lösningar på dessa problem i sin app.

Varför har då så många som Proletären pratar med en oro för att Kry kommer utnyttja regelverket? En händelse som Magnus Isacson nämner handlar om då Kry registrerade patienter på sina vårdcentraler i Gallerian och på Sibyllegatan i Stockholm.

Det visade sig att Kry hade en ojämn fördelning av listade patienter. I Gallerian fanns det cirka 10.000, på Sibyllegatan bara 400. Anledningen var att Region Stockholm gav 50 procent mer i ersättning för patienter som var listade på en vårdcentral med färre än 4.000 patienter.

I sin app påpekade Kry att listade patienter fick besöka bolagets alla vårdcentraler. För patienten spelade det alltså ingen roll. För Kry var det desto viktigare var patienten var skriven eftersom en jämn fördelning hade tagit bort extrabetalningen på Sibyllagatan.

– Tanken med detta var att man skulle stötta nystartade vårdcentraler. Men Kry utnyttjade systemet, säger Magnus Isacson.

En annan sak som väckte kritik var sättet som Kry registrerade sina patienter. Ylva Sandström är ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm och kallar det hela för ”ful-listning”.

– Intrycket som patienterna fick var att man skulle få hjälp av Kry via appen, men sen blev man också listad på deras vårdcentral. Detta uppdagades först när patienterna besökte sin vanliga vårdcentral och inte längre fanns med på listan.

Efter påtryckningar från Region Stockholm ändrade Kry i sin app. Men Ylva Sandström menar att problemet finns kvar.

– Det dyker fortfarande upp patienter som blivit listade hos Kry utan att förstå det.

Privat / Ylva Sandström, ordförande för distriktsläkarföreningen i Stockholm

Hur ser du på att Kry nu köper företaget som driver 1177?

– Från Krys perspektiv är det ju logiskt. Man får redan oförskämt bra betalt för relativt enkla insatser. Och 1177 är ett steg i denna affärsidé.

På frågan om jävsituationer menar Magnus Isacson att dessa lätt kan uppstå med Kry som ägare till 1177.

– Det ​kan räcka med att patienten säger: ”Jag ​får ingen tid på min vanliga vårdcentral.” Om 1177, i all välmening, istället tipsar om Kry så är det frågan om jäv.

Formellt måste Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm godkänna Krys uppköp av Medhelp. Magnus Isacson menar dock att det inte bör vara upp till tjänstemännen att ta detta beslut.

– Det här är en så pass politisk och etisk fråga att förvaltningen inte kan ta hand om den. Det här måste vara ett politiskt beslut. Annars kan man i efterhand säga, ”jo, men förvaltningen tyckte det var bra”.

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm diskuteras just nu frågan och det finns en möjlighet att den till slut hamnar på politikernas dagordning. Men för att detta ska ske krävs det ett majoritetsbeslut och i dagsläget är det oklart hur politikerna skulle rösta vid en sådan omröstning.