Krönika: Las-förhandlingarna är ett stort svek
Utredningens förslag till en ”modernisering” av Las skulle göra alla anställda till visstidsanställda. Kommunal har tvärvänt och väljer ändå att sätta sig vid förhandlingsbordet. Motiveringen? Att få bort den allmänna visstidsanställningen.
Just nu sitter LO-förbunden och Svenskt Näringsliv i förhandlingar om Las. Kommunal, som jag själv tillhör, gick ut hårt i slutet av förra året och hoppade av förhandlingarna. Kommunals ordförande Tobias Baudin kallade då utredningen för en krigsförklaring mot Kommunals medlemmar.
Utredningens förslag om förändringar i anställningstryggheten är inte bara en krigsförklaring mot Kommunals medlemmar, det är en krigsförklaring mot alla som är anställda.
Vad som har förändrats mellan december 2019 och augusti 2020, som fått Baudin att vända helt, är extremt oklart. I utredningens lagförslag har inget förändrats. Däremot ingår numera Kommunal i förhandlingarna igen.
Tobias Baudin motiverar deltagandet så här: ”Vi har haft en LO-kongress, en nystart i LO och vi har fått igenom de krav som vi ställt. Och en sak är tydlig, vi går inte in i de här förhandlingarna för att förlora med 10-1 utan här ska vi spela minst oavgjort”.
Kommunals motivering till att delta är att man haft en intern diskussion i LO och att man deltar i förhandlingarna för att få bort den allmänna visstidsanställningen. Men förhandlar man bort lagskyddet vid anställningar kan man avskaffa den allmänna visstiden, då alla i praktiken ändå kommer att bli visstidsanställda eftersom det blir lättare att säga upp även tillsvidareanställda. Dessutom får man i utredningens förslag undanta fler personer från turordningen.
Jag borde ha vant mig vid att Kommunal sviker, de gjorde det med strejkrätten och med pensionsuppgörelsen. Det är försämringar för oss arbetare som facket har gått med på utan att det kostat arbetsgivarna och Svenskt Näringsliv en krona. De har inte behövt ge upp någonting.
Alla LO-förbund säger sig vara emot utredningen och dess förslag. Tänk vad starkt man hade kunnat gå in i en central förhandling om anställningstryggheten med ett eget program. Man hade kunnat vägra förhandla om utredningens kassa förslag och istället lagt egna, om kortare arbetstid med bibehållen lön, tillsvidareanställningar med garanterade arbetstimmar som grund för anställningar, längre semester och lägre pensionsålder.
Då hade man tagit sitt förtroendeuppdrag på allvar och velat förbättra. Nu låter man Svenskt Näringsliv diktera hela processen. Det är svagt och visar att vi aldrig kan låta någon som har bättre anställningsvillkor än vi själva få föra vår talan.
Vi som jobbar måste prata med varandra istället, sveken som fackföreningens ledning har gjort under de senaste åren kan inte tyst få passera. Det är inte bara formuleringar i kollektivavtal och lagtext de förhandlar om. Det är faktiskt våra rättigheter de är villiga att ge bort.